The Stains


The Stains

Blekinge – Karlshamn 1979 – 1980

Medlemmar:
Michael Harrsjö: Sång, gitarr
Mikael Johnsson: Gitarr, sång
Anders Mattsson: Bas
Bengt Johansson: Trummor

Historik:
The Stains var mer ett popband än punkband. Influenserna kom från exempelvis The Jam, The Records och The Knack. Ursprungligen
spelade medlemmarna Michael Harrsjö (sång, gitarr), Mikael Johnsson (gitarr, sång), Anders Mattsson (bas) och Bengt Johansson (trummor) tillsammans i skolbandet på Österslättskolan Karlshamn. Så började de engagera sig i musikföreningen Rockslaget och bildade 1978 istället det egna bandet The Stains.

1979 släppte de singeln ”Gidding around” i egen regi. De båda låtarna bjuder på en ruffig powerpop med en dos mod instoppad.

På omslaget sitter gruppen och dricker mjölk och på konvolutets baksida finns citatet ’we’re only in it for the milk”, vilket förstås var en replik på Ebba Gröns “we’re only in it for the drugs”.

Bandet hann bara göra två spelningar med ovanstående sättning, och dessa skilde sig minst sagt från varandra: en av dem var som förband åt Gyllene Tider och den andra på ett hem för utvecklingsstörda. Båda var förstås minnesvärda på sitt sätt, men den sistnämnda glömmer killarna inte i första taget. Publiken visade nämligen sin uppskattning genom att hela tiden vilja komma upp på scenen för att tacka dem med kramar.

The Stains fortsatte ett tag till men Harrsjö lämnade bandet 1980 och hoppade istället med i ABC 80. Senare flyttade han till Malmö och startade True Lies. Johansson gick vidare till Ocean.
Från boken Ny Våg

Diskografi:
Singel: Gidding around  – It´s all you can say  (Studio L G Sound -79)

Michael Harrsjö berättar 2017:
Åren runt 78-82 I Karlshamn var otroligt spännande och förändrade och gjorde stort avtryck på mig och i mångas andras liv tror jag. Plötsligt började ”alla” spela i band och en stad som kanske hade 4-5 band hade plötsligt ett trettiotal tack vare att musikföreningen Rockslaget bildades under parollen ”alla kan spela”.
Punkmusiken inspirerade såklart många och var väl den överhängande musikstilen och som möjliggjorde och vågade oss ungdomar att spela och uttrycka oss. Men även en del hårdrocksband, gitarrpopband, synthband etc. och det fina var att vi alla fanns under ett tak och alla hjälpte varandra. Kan inte minnas en enda gång då det fanns rivaliteter mellan banden.
Med Khiwe Axelsson (som var ledstjärnan och en spindel i nätet och även den enda anställda tror jag i föreningen)
byggdes Rockslaget till att bli en av Sveriges största musikföreningar/Rockfestival. Under 3-4 års tid fanns det en otrolig gemenskap och hängivenhet till musiken och föreningen.
Som jag minns det så hängde man större delen av sin ledighet på ’Unkan, som var huset som rockslagföreningen fick hålla till i och där även de flesta banden repade. Här sköttes även all planering av festivaler, medlemstidningar, repscheman, möten m.m. Man levde som sagt för och med musiken. Själv spelade jag i flera olika Band; The Stains- gitarrpopband utan dist. ABC 80 – ett band som började som gitarrpop och slutade som ett mer mörkare new wave band. Avec L’amour – ett tremanna powerpopband och Roman Holiday som försökte låta lite som en blandning mellan U2 och U2.

Kommentera