Berlin

 
Berlin
Stockholm – Nacka 1978-1979

Medlemmar:
Micke Hedenby: Sång, Gitarr
Janne Lundberg: Gitarr, Sång
Matte Marshall: Bas
Uffe Erlandsson: Trummor

Historik:
Berlin var liksom The Pain hemmahörande i Nacka och hade från början engelska texter vilket retade den sk Rågsvedsfalangen, när bandet skulle spela med Ebba Grön på Domino, ville istället Ebba att Grisen Skriker skulle ersätta Berlin. Bandet ställde upp i Vecko Revyn i ett ”punkmodereportage” vilket retade ännu fler rättrogna punkare. Våren -79 deltog bandet i en popbandstävling där första priset var att spela in en platta för Sonet. Vann gjorde Gustavsbergs Noise, men Berlin fick löfte om en singel och skickades till Rainbow Studio i Ösmo, men Ola (Håkansson) gillade inte resultatet, för mycket Punk, och inget hände. Så bandet plockade in Hocky från upplösta The pain och förvandlades till Chatterbox som kom att bli ett av de mest uppmärksammade och uppskrivna nya-vågen banden.

Låtar:
Knocking on Hitlers grave, Mental case, Nattens busar, KGB, Corridor, Tell me why, Dreams of yesterday, Times up m.fl..

Diskografi:
DVD: The Filth and The Fury: Bonusmaterial: Behovet – 24 hours (Folkets Bio 2003)

Inspelningar:
Demo: Dreams of yesteday, 24 hours, KGB, Corridor, Do you read me, Black & White Army, The Sick things of today, Wasted Time, Circle Life. Inspelat i Studio Decibel Stockholm 79-01-31
Demo: Nattens busar, Behovet, Knocking on Hitlers grave inspelat Rainbow Studio Ösmo 79-06-25
Radio: Neon magasinet P3 Intervju samt demos 79-05-08
Live: Musikverket -79 Domino -79-04-21, Music Palais -79, Musikforum Uppsala -79

Rip Nr9
Berlin är ett nästan alldeles färskt punkband från Stockholm. Bara efter några få repningar så ha de kommit långt. Att beskriva deras musik är ganska svårt man ska man jämföra bandet med något ligger nog The Clash närmast. Samma uppsättning har dom också med två gitarrer, bas och trummor. Men nog snackat. Här kommer intervjun:

Hur kom Berlin till?
– Matte lirade i ett annat band förut, The Fuzz (numera splittrade). Han och jag (Micke) träffades på Domino, Janne och Uffe. Vi frågade ifall de hade nåt band och om vi skulle spela ihop. Lokal hade vi redan ute i Talliden så vi repade en gång, sen en gång till, ytterligare en gång och återigen. Så nu är vi ett band!
– Äh, vi ska inte larva oss. Så här var det:
Jag (Micke) hade slutat i Cathy & The Heat och Matte ville inte lira i Fuzz. Vi hade inga att lira med och han ville absolut spela med mig. Men vi letade och hade oss och en kille som heter Krille Baktakt skulle spela trummor. På Domino skulle vi ordna upp allt och få en gitarrist till fast vi hittade ingen. Men Janne och Ulf var där och vi bestämde oss för att lira tillsammans med en annan trumslagare, Ringo Erlandsson. Starx efter skulle vi då repa tillsammans och vi var ju väldigt nervösa.
– Och efter det har det blivit ett antal repningar och tio låtar.
När var det ni träffade varann?
– När fan var det? I början av december tror jag. Nej, på 999 fixades allt och dagen efter så spelade vi tillsammans.
– Vi bestämde oss för att heta Transmission men oturligt nog fanns det redan ett band som hade det namnet och dom var ju på Tv och allt och om dom skulle stämma oss så var det inget annat att göra än att döpa om sig till Berlin och det är vi balla för.

– Vi har några spelningar på gång inom en kort framtid. Om två veckor blir det på nåt plugg. Sen är den nån som ska hyra Jarlan och då blir det Pain och Berlin och några andra.

– Vi har en massa låtar på lager liksom som alla inte kört in än. Men vi måste lugna oss lite, en till innan konserten.

– De band som finns här i Stockholm är absolut dom bästa i landet, inget snack om saken. Problem var ganska bra. Men Göteborgsbanden är inget att ha. Göteborg Sound är inta alls bra. Ta bara några härifrån som Cathy & The Heat, Aouuh!, Baiters och Pain.

Vilka skriver låtarna?
– Det hjälps vi alla åt med. Nåt direkt personligt är det inte i dem.
När jag skriver blir det bara vad jag känner och tycker om allt.
– Inga jävla politiska budskap för oss.
– Nej, inte nåt direkt politiskt inräknande har vi aldrig i nån låt. Totalt ego-texter.

– Sann upplevelser och sånt. Om när polisen tog mej skrev jag om.
– Har man ett budskap blir dt lätt misstolkat av alla. Kan bli progressivt.

– Jag tycker det är jävligt svårt att skriva en svensk text. Jag kan i alla fall inte det. Därför gör vi materialet på engelska för det språket låter bättre.

– Det är väl en ganska bra lokal det här men det tar tid att åka. Vi ska nog försöka hitta en annan. Har en på gång i en fabrik.
– Nej så mycket tid har vi väl inte lagt ner på gruppen än. Däremot en massa pengar, så vi tar gärna emot bidrag.
Micke Rip – R.i.p Nr 9

Aftonbladet – 1979
Berlin är ett kompetent punkband. De spelar snabb, aggresiv, tät punkrock. Berlin säger ett de är opilitiska. Men nästan alla deras texter är samhällskritiska.
– Med en politisk stämpel på sig skrämmer man folk, säger killarna i Berlin.
– Vi går på aggression, säger Micke Hedenby i Berlin. Och man tror honom när man ser/hör gänget i aktion. Det är så långt från ömma känslor man kan komma. Likafullt är det känsligt och bra. Berlin är ett smspelt gäng. En av Berlins låtar heter ”My aggression”. Den handlar om hur aggressionerna växer, därför att man inte kan hitta någon ärlighet i samhället idag.

Lättare bli förbannad
– Vi är många som känner så nu, säger Micke. Det är lättare att bli förbannad än glad. Hela musiken är ett uttryck för det. Berlins texter tar upp ämnen som är typiska för punken, titlarna säger en del om innehållet: ”Kocking on Hitlers grave” (om nynassarna) ”Time´s up”, ”Circle life”, ”Nattens busar”, ”Corridor”.
Trots att så gott som varje låt är samhällskritisk vägrar killarna att gå med på att de på något sätt är politiska.
– Jag skriver vad jag känner inners inne, säger Micke Hedenby.
Då tror man att det blir opolitiskt. – Fast det kanske är som morsan säger: att vara opolitisk är också politsikt.
Killarna i Berlin tror inte att man scenvägen kan nå ut till folk med politiska budskap. Kan man roa, få folk att njuta för stunden är det tillräckligt. Musik är först och främst en skapande kraft – och musikerna är artister, underhållare.
– Kan man ge folk en tankeställare då och då är det ingen nackdel, säger killarna i Berlin.
– Men pekpinnar är det värsta som finns.

Svenska texter.
Skivbolaget Sonetär intresserat att ge ut singel med Berlin. Men då ska låtarna helst ha svenska texter. Hittills är de flesta på engelska.
– Vi har börjat skriva låtar på svenska, säger Micke. Fast det har blivit en trendsak nu, att alla ska sjunga på svenska.
– Vi vill ge ut en skiva, och det krävs en massa PR och sånt om det ska gå vägen. Därför vänder vi oss till ett stort bolag. Det måste inte innebära att man säljer sig. Men lite man kanske dansar efter deras pipa…
Aftonbladet maj 79 – Text: Stina Lundberg   – Bild: Bosse Johansson – Lars Tunbjörk

Veckorevyn – Sverige spelar 1979
”Punk är ett. tidningsord”
Berlin, dött, tyst, depraverat, 30-talets svåra berlin. Gruppen Berlin är ingeting av allt det där. Det är energirock. Med drag. Enligt somliga ett av dom bättre punkbanden i Sverige. -Punk är ett tidningsord. Vi lirar rock, säger dom bestämt. Berlins historia började i november -78. I Nacka utanför Stockholm. Då slog Matte Persson, 20 ,  Janne Lundberg, 18, Micke Hedenby, 20, och Uffe Erlandsson, 18, sina kloka huvuden ihop och började repa tre gånger i veckan.Och började jobba ihop en schysst anläggning.
I dag har Berlin grejor för runt 30 000 kr. Varje månad har berlin mellan 3-4 spelningar. Ekonomiskt klarar de sej hyfsat,även om killarna knappast tjänar någonting på att spela. Men dom lirar för att det är kul. -Stockholmspubliken är jävligt bra på lördagarna. När dom fått lite sprit i sig…. På vardagarna är dom ofta stela, säger Janne. -Det har börjat hända någonting i Stockholm nu. Publiken som kommer är inte bara punkare längre, det har blandats, fortsätter han. Även för Berlin håller det kanske på att hända. Förhandlingar om en singel på ”stora” skivbolaget Sonet är på gång.
FRÅN VECKO REVYN SVERIGE SPELAR

Intervju med Janne Lundberg 1999
Eftersom Hocky fick prata om sitt musikaliska förflutna i bl.a. Chatterbox är det inte mer än rätt att låta den forne kollegan Janne Lundberg komma till tals om sina minnen runt Chatterbox, Berlin, punkrock och mycket annat.
Och hur var det egentligen… fick de tackbrev från turkiska handelsdepartementet?
Läs vidare…

Så när började du lyssna på musik och vilka band var det ?
– Mina första favoriter var antagligen Black Sabbath 1971
(jag var då 10år). 1973 upptäckte jag glamrocken med Bowie, Iggy och Alice, fastade i det spåret tills slutet av 1976 då Punken helt tog över mitt liv.
Så hur kom det sej då att du blev just punkare?
– Jag älskade energin och råheten i musiken, stilen träffade mitt i prick.
Man undrar hur var det att vara punkare för 20 år sedan?
– Det var många gamla polare som först tyckte att man blivit knäpp och det fanns hela tiden en risk att åka på stryk. Själv klarade mig ganska bra, men vid ett tillfälle blev jag nedsparkad i tunnelbanan.
Några roliga anekdoter från den tiden ?
– Faan jag kommer inte på nåt speciellt roligt att berätta, inte av allmänt intresse i alla fall.
Ni var ju ett rätt lite gäng jämfört med kidsen som gillar Offspring idag, fast nog kan man säga att cirkeln är sluten nu..Clash på grönan 1977 och Offspring på grönan i somras..hade du kunnat tro det för 20 år sedan ?
– Jo jag trodde nog det då, jag läste förresten ett uttalande som jag gjorde i en intervju 1978, där jag sa att punken skulle leva kvar som en musikstil. Inte helt fel nu när man har facit i hand.
När började du att lira ?
– Hmmm jag började spela gitarr 1972 och blev med i en grupp 1974. Det första bandet hette Scream och de som var med var bl.a Uffe(Berlin/Chatterbox) och Bie (Docenterna).
Ja just Berlin är ett semilegendariskt band, men ni gav aldrig ut någon musik på skiva varför ?
– Vi spelade faktiskt in material för Sonet (Ola Håkansson) men de var inte mogna för att ge ut vår typ av musik. Så när de insåg att vi inte skulle ändra på vår stil, så la de ner det projektet.
(Frågan är om det blev den urvattnade nyavågen plattan Swedish Tracks istället Farbrors anm)
Du kan väl berätta lite om Berlin ..
– Jag var ute och gick med min gitarr när jag träffade Matte Marshall. Han var på väg att starta ett band tillsammans med Micke Hedenby(Cathy & the Heat). Dom behövde en gitarrist och trummis. Så jag och Uffe hängde på. Berlin var bildat.
Finns det något inspelat med Berlin?
– Kanske vår Sonet demo? (just det Ola var fan är taperna…..?)

Men så blev Berlin Chatterbox…hur kom det sig ?
– Micke Hedenby ryckte in i lumpen och Hocky började tröttna på Pain. Så jag, Matte, Uffe och Hocky startade med Hobbybandet Death Trip för att göra några spelningar på musikverket.
Det kändes så rätt att Hocky helt sonika hoppade av Pain och vi upplöste Berlin för att starta Chatterbox.
Några anekdoter om och kring Chatterbox?
– Jag kommer ihåg en viktig spelning tillsammans med Pugh Rogerfelt på Rock Palais  (enl. annons i Expressen var vi huvudakt med Pugh som förband) och strax innan vi ska på scen kommer plötsligt Hocky på att hans gitarr ligger hemma.
Gitarren hämtas och nu är vi sena och stressade.
När Intro-musiken startar går jag, Matte och Uffe upp på scenen.
Vi gör oss redo att börja och upptäcker då att Hocky står och talar med kvällens ljudmixare Magnus Lindberg(Grymlings m.m.) en bra bit från scenen. Det är helt fullt i lokalen och svårt att flytta sig, Hocky försöker ta sig igenom folkmassan medan vi andra börjar spela. Det dröjde så länge att första låten blev utan sång och i den stilen fortsatte kvällens viktiga spelning. Behöver man tillägga att Beyazen flödade den kvällen ?

Så är det sant att Chatterbox fick tackbrev från turkiska handelsdepartementet?
Skratt…nja, om man tro Expressen så…..men det var nog snarare ett litet skämt kring vår tunga Beyaz konsumtion. (Bolagets billigaste vita vin).

Jo på tal om anekdoter jag Kommer ihåg ytterligare en historia i samband med Chatterbox.
Vi spelade på Sandgrundsfestivalen i Karlstad sommaren 1981 tillsammans med bl.a. Tant Strul och Commando M.Pigg. Commando M.Pigg frågade oss om vi kunde mixa deras spelning för dom hade tydligen inga medhjälpare med sig.
Javisst självklart kunde vi göra det.
Tanken var att vi skulle sova över i Karlstad och vi hade ju redan spelat så det var lugnt.
Men efter 2 låtar av Commando tröttnade vi på festivalen och bestämde oss helt plötsligt för att åka hem mot Stockholm. Så vi lämnade mixerbordet och Commando mitt i en låt och drog hem mot Stockholm. Lite taskigt kan man säga, skäms fortfarande när jag tänker på det.
Chatterbox sound var ju varierande från varje sättning, ni började som ett ”punkband” med svenska texter..varför ?
När vi startade gällde rak och snabb punk med svenska texter, men sen dök Charlie från London upp. Hon började direkt att skriva texter på engelska åt oss, då bytte vi helt enkelt språk.

Charlie Green ja hur hur kom hon med?
Charlie hade träffat Hocky i London tidigare där hon spelade i bandet Bitch.
Hon hade tillfälligt tröttnat på Londons punk-scen och bestämde sig för att hälsa på oss i Sverige.
På den tiden kretsade hela vår tid kring bandet och Charlie var ständigt med oss i replokalen, I studion, på våra spelningar o.s.v.
Efter ett tag blev hon fast medlem och vår frontfigur. Så Hocky tog då ett tillfälligt steg tillbaka för att spela gitarr, synth och sjunga lite.

Sen efter att Charlie slutat..så fick ni lira förband till Clash..hur var det ?
Eftersom vi då låg på bokningsbolaget EMA som också tog hit The Clash så frågade vi om det var möjligt att få vara förband.
Nej, The Clash vill inte ha några förband blev svaret. Charlie som alltid hävdat att hon kände Mick Jones fick nu bevisa det.

Efter många(och dyra) samtal till England fick hon tag på Mick som tyckte det var en bra idé.
Några dagar senare fick EMA ett fax från The Clash managementbolag som meddelade att The Clash ville ha Chatterbox som förband.
Tyvärr gick det inte av någon anledning att få vara med på Stockholmsspelningen men på Scandinavium i Göteborg gick det bra.
Thanx Charlie !

När det sen blev dags att spela med Clash hade vi kickat Charlie(i och med det offrade vi en Englandsturné, The Moderns fick göra den i stället under vårt namn !!).
Vi var lite oroliga vad Mick Jones skulle säga men det blev aldrig något snack kring det, kunde blivit något pinsamt.
Mötet med The Clash blev spännande men stressigt. The Clash var försenade från Stockholm så vi fick äran att göra deras soundcheck.
Dom dök upp en timme innan vår spelning och visade sig vara trevliga killar, knappast några divor.

ag talade mest med Joe Strummer, men kommer inte ihåg om vad, allt kändes så overkligt.
När det var dags att spela följde Mick, Joe och Paul oss upp bakom scenen. 6000 i publiken och The Clash bakom oss, snacka om drömmen som gick i uppfyllelse.

Efter spelningen kom Mick Jones fram och sjöng på vår låt ”Clouds passing by”, han sa också att han gillade vad han hört. Otroligt häftigt !!!!
Topper Headdon var den enda jag inte såg till innan Clash gick på scen. När man nu efteråt hört storyn om Topper förstår man ju varför.
När Charlie var borta så förändrades soundet radikalt och blev mer synthorienterat och tyngre, hur kom det sej…?
Jo..efter tiden med Charlie började vi tröttna på att spela den enkla raka punken vi kört från start.
Så vi blev mer och mer inspirerade av post-punken (typ. Siouxsie & the Banshees och The Cure) Tror vi var det första punk bandet som började använda synthar(Logan Stringmashine och Yamaha Synthbas, tunga grejor som gav ett tungt sound) 😉
Sen hoppade Hocky av och Åsa-Johanna blev sångerska..och ?
Vi fick kicken från EMA vilket gjorde det svårt med spelningar, skivbolaget vi låg på fick ekonomiska problem.
Till slut tappade vi sugen och gav upp. Dumt gjort, Chatterbox hade mycket mer att ge.

Hocky startade senare LaCrosse med Pelle Lidell (f.d. Alien Beat) och Uffe började med Bitch Boys.Matte och jag startade om Chatterbox med Åsa (f.d. Alien Beat) på sång.
Det var ett stort misstag men vi fick skivkontrakt på Stranded Records ganska snabbt, på ett villkor att vi kickade Åsa och att jag tog över sången.
Jag hade aldrig haft ambitionen att vara huvud sångare i något band men kände mig tvungen.
Vad gör man inte för ett skivkontrakt.
Bandet döptes om till Tora Tora och gick in i studio med Tom Wolgers(Lustans Lakejer) som producent.
En singel blev det, bra recensioner men bandet funkade inte. (”Lyssna på Tystnaden” Farbrors anm) Men i det läget var det 1982 och punkvågen var över för den gången.

Finns det mer Chatterbox material inspelat…och Janne, du lovar väl att du ser till att det dyker upp en ”Keep quiet, this is The Complete Chatterbox”
En del demos bl.a. 4 låtar inspelade 1986 ! i samband med en återförening.Vi gjorde bl.a. en kanonspelning på ett fullsatt Ritz.
Men tiden räckte inte till så Chatterbox las igen i malpåse.
Vad gjorde du själv efter Chatterbox ?
1983 bildades Ekovox med Micke Hedenby, Matte, Uffe m.a.o. Berlins orginaluppsättning + slagverkare och saxofon. Latin/Soul/Pop-stuket.
Vi hade ett lyckat år med bl.a. TV framträdanden och några singlar på Mercury-etiketten.

1984 startade vi om utan Micke med Sharon Dyall på sång.
Efter 9 månaders skrivande och jakt på skivkontrakt fick vi napp. Då hade Sharon fått en solo-deal med ett annat skivbolag.
Då hade jag fått nog av replokaler och horande hos skivbolag.

Vad gör du idag ?
Jobbar som Teknikansvarig hos ett Finansbolag.
Musikaliska planer ?
Vilande just nu p.g.a tidsbrist men har instrumenten kvar så man
vet ju aldrig ………..
Har du kontakt med de gamla punkpolarna ?
Har regelbunden kontakt med hela Chatterbox/Berlin + flera andra. Forever Partners in Punk !
Vad Lyssnar du på idag ? lyssnar du på modern punk ?
På Soul & Funk. Nej, men lyssnar fortfarande på skivorna från första punkperioden. Och gillar dem fortfarande !
Är det inte dax att göra en riktig reunion för att visa kidsen var skåpet ska stå ?
Vi har talat om det, men det den förbannade tiden som inte räcker till….. fast visst skulle det vara kul

Fotnot: angående Ekovox
Den upplaga av Ekovox som spelade in för Tonkraft var inte den som Matte, Uffe och jag var med i. (Endast Micke Hedenby)
Micke Hedenby splittrade gruppen och startade om med oss.
Anledningen till att namnet behölls var att övriga i gruppen tyckte det var etablerat och att det skulle förenkla vägen till nytt skivkontrakt.
Jag var starkt emot det med tanke på Chatterbox misslyckade omstart med Åsa. Men vi fick snabbt ett skivkontrakt med Polygram så det var väl rätt tänkt trots det dåliga namnet. Avslutar Janne Lundberg
Fotnot 2: Janne har återförenat Berlin och spelat live vid två tillfällen sedan denna artikel publicerades. Vid första tillfället spelade också På cd-tipset kan du läsa recension på Berlins cd ”The Lost tapes -79”.
Janne letar fortfarande efter en inspelning på Chatterbox från Scandinavium giget, om någon sitter på tapen maila till Punktjafs