23 april, 2024

mertsi_gubben mertsi_saba mertsi_zane
THE TANKS

Stockholm 1977-1978

Medlemmar:
Matti Mertsi Zane: Gitarr och trummor
Johan ”Pep” Thulin: Bas
Pelle Lidell: Trummor
Hacke: Gitarr

Historik:
Tanks var ett av de hårdaste punkbanden i Stockholm, om man nu kan använda termen punk om Tanks. Matti var skolad i sann Detroit-anda och det var Tanks signum. Det lät hårt, snabbt men också ”lite speciellt” om Tanks. Matti var den musikaliska motorn som föredrog att spela trummor, men i brist på lämpliga gitarrister så trakterade han instrumentet själv. Första sättningen av Tanks startade i årsskiftet 77-78 och bestod av Johan Thulin på bas, Hacke på gitarr och Matti på trummor. Sång var sekundärt för bandet. De gjorde sin debutspelning, det berömda 20 sekunders giget, då Matti han slå av trumpinnarna och skicka ut dem i publiken innan ens Hacke hade äntrat scen, när Stig Larsson gjorde sin punkfilm i Rågsved. Under devisen ”Tanks manglar allt” fortsatte gruppen med Pelle Lidell som trumslagare och Matti som gitarrist, tills han sommaren 78 ”försvann”. Johan hoppade med som basist i Stoodes. Så när Matti dök upp igen var Tanks historia redan till ända. Men Johan och Matti fyllejammade, b.la med Pelle Almgren på trummor och fäste en hård inspelning på band sommaren -82.

Låtar: Berlin, Do the mangle, Heartbeat

Inspelningar:
Replokal: Inspelningar våren -78
Replokal: Inspelningar sommaren -82


Anarki & Kaos
Detta är en exklusiv intervju. Det är den först publicerade intervjun med The Tanks. Så vad är det för speciellt med att ett punkband blir intervjuat för första gången ? Jo, för det första existerar inte The Tanks längre, för det andra är The Tanks bandet alla talar om (med andra ord redan legendariska) och för det tredje har man vägrat ge intervjuer till andra punktidningar ( tex RiP) The Tanks existerade bara i ett halvår och spelade bara två gånger ute.

Men på den korta tiden man fanns till, hann man bygga upp en image och skaffa sej ett vitt och brett rykte som ledde till erbjudanden om skivinspelning och spelningar på Domino och TV. Mycket ligger i att The Tanks hade en egen stil och inte försökte härma de engelska och amerikanska banden. Johan Thulin eller Johnny Pep som han kallade sej, spelade bas i The Tanks.

Idag spelar han bas i Stoodes, ett band som påminner lite om hur The Tanks lät i början. Skillnaden är att The Tanks lät betydligt mycket bättre , men förmågan att vålla kaos och riot när man spelar – det har Stoodes hämtat från The Tanks. Det är många som nån gång spelat i The Tanks, men grundstommen yrgjordes av Mertsi Zane (nu i The Fuzz) som spelade gitarr och Johan Thulin på bas. Ett av skälen till att man bara spelade ute två gånger, var just den stora genomströmningen av medlemmar i The Tanks. Ingen orkade spela med i bandet nån längre tid. Så här låter det när Jimmy Pep och Johnny Pep, alias Mertsi Zane och Johan Thulin berättar historien om The Tanks.

Jag: -Hur kom ni på att bilda The Tanks ?
Mertsi: – Jag kom från staterna och hade lirat i ett annatband i staterna som hette The Viletones och så fick jag tag i Johan….
Johan: – Det var i november, december. Matti skulle köpa bilder nere på Space, skivaffären alltså, av en kille. Och så frågade han killen ifall han visste ifall det fanns någon som kunde lira gitarr. Han kunde inte först komma på någon, men så kom han på att jag ville starta ett band. Så Matti fick mitt telefonnummer. Och så snackade vi i telefon och Matti frågade vilken som var min favorit Stooges LP och jag svarade: Den första. Och Matti hade tydligen fixat nån lokal, så jag gick dit nästa dag. Jag hade aldrig hållit i en gitarr förut, men tänkte att det här ska nog gå bra. Men Matti tröttnade efter ett tag och sa: Nä, nä du ska lira bas.
Mertsi: – Johan skulle lira gitarr och jag lira bas. Men han kunde inte ta en ton. Ta basen sa jag. Och så körde vi bara en massa egna låtar. ”Berlin”, ”Do the mangle”….
Johan: – Den första låten jag lärde mej var ”Heartbeat”. Den hade 4 ackord.
Mertsi: -Det var en jävla massa, har glömt bort vad dom heter. Kommer nog ihåg när vi lirar dom. Vi körde bara egna låtar.

Jag: – Varför kallade ni er för The Tanks ?
Johan: – Först ville vi heta The Stocks för att vi var från Stockholm (skratt, skratt). Det hette vi en vecka. Sedan hade vi namet The Razors i en månad innan vi kom på att det fanns ett band i staterna med det namnet. Så å tog vi namnet The Tanks.

Mertsi: – Det säger allt. Do the mangle. Vi manglar allt. Jag menar, vi gick inte omkring och sa att vi var bäst eller att vi var sämst.
Vi sa bara att The Tanks manglar allt. Det säger väl egentligen ingenting, men ändå säger det en massa.

Jag: – Vad var det för typ av låtar ni körde ?
Mertsi: – Enkla, täta, ösiga. Som Stooges. När Williamson var med.
Johan: – Jag vet, när jag började lira bas, så satt jag hemma med basen inkopplad i en Tandberg skolbandspelare och jag lirade till tidiga Kinks, Who åsså Stooges. Plockade ut basgångar ton för ton. Jag har ganska bra musiköra, så jag hörde direkt om jag lirade fel och lärde mej därför låtarna ganska snabbt.

Mertsi: – Förutom Johan och jag så hade vi en knarkare som lirade trummor under den första tiden. Vi snackade aldrig om hur vi skulle låta. Det kom automatiskt. Jag hade en massa låtar och Johan hade en massa crazy idéer. Vi hade samma musiksmak.
Johan: – Sedan spelade Pelle, i Cathy & the heat, trummor med oss. Men han var för liten och så passade han inte riktigt in i vår stil. The Pain skulle ha en spelning i en lokal på Jacobsgatan och där skulle vi vara med. Stejmo eller Raggarn som vi kallade honom, trummisen i The Pain, skulle spela med oss då. Men så snodde Hocky, The Pains basist, säkringen till vår Vox så vi inte kunde spela. Han sa att han hade frågat ifall han fick ta den, men det hade han inte gjort. Och Matti var full som ett ägg, så det blev inget med den spelningen. Sedan fick vi en lokal på Wallinggatan vid LO-huset. Under de veckorna vi var där, var det världens kaos. Vi hade en massa trummisar som soelade med oss. Kim, i 09, Hocky, Krilla (som nu lirar trummor i The Fuzz). Vi fixade så att Cathy & the heat kunde repa där också.

Mertsi: – Fast så blev vi utslängda och lyckades få ut våra grejer. Det var egentligen en Turk-klubb och en vecka efter att vi stuckit var det nån som slängde in brandbomber där.
Johan: – så blev det lugnt ett tag, ett par veckor. Jag stack på semester. Och när jag kom tillbaka hade Matti fixat så vi fick vara med på TV-inspelningen i Rågsved.

Så vi träna som fan och när vi kom dit, var det världens spotlight i mitten, skitljust. När vi kom stod Totte Dollar och hans band och lirade. Nån av oss slängde en macka och skrek: The Tanks har kommit…gå av scen !! När vi sedan skulle lira satt jag och såg på TV, Hacke (trummisen) va på dass och Matti låg och sov full som ett ägg.
Så vi gick upp på scen och drog våra legendariska 20 sekunder. Knäpptyst…. Folk var livrädda. Vi såg ut som vi nyss blivit utsläppta från Beckomberga Mentalhospital. på permis och nu skulle vi döda så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Matti flög hit å dit och slog av fyra trumpinnar.

Så vi träna som fan och när vi kom dit, var det världens spotlight i mitten, skitljust. När vi kom stod Totte Dollar och hans band och lirade. Nån av oss slängde en macka och skrek: The Tanks har kommit…gå av scen !! När vi sedan skulle lira satt jag och såg på TV, Hacke (trummisen) va på dass och Matti låg och sov full som ett ägg.
Så vi gick upp på scen och drog våra legendariska 20 sekunder. Knäpptyst…. Folk var livrädda. Vi såg ut som vi nyss blivit utsläppta från Beckomberga Mentalhospital. på permis och nu skulle vi döda så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Matti flög hit å dit och slog av fyra trumpinnar.

Jag: – Varför sprack The Tanks ?
Johan: – Matti och jag gled ifrån varandra. Han stack till Finland ett tag och så vare slut. Men en dag ska vi börja lira ihop igen som The Tanks.
Vi var nog för långt före vår tid.
Idag Idag blir det mer å mer mangel.
Vi skulle lätt kunna fylla Johanneshov.
Vi var så annorlunda.
Hade en egen stil, var dominerande personligheter och visste vad vi höll på med.
Vi plankade inte som andra band !
Jonas A Anarki & Kaos #7