Spion 13

spion1 spion2
Spion 13

Stockholm 1980-1985

Medlemmar:
Katti Flemström: Sång
Hans Termin: Gitarr
Markus ”Mackan” Femling: Gitarr
Lasse Johansson: Gitarr
Roger Ericsson: Gitarr
Sören ”Sir N” Andersson: Gitarr
Johan Johansson: Gitarr
Anders Malmqvist: Bas
Peter Ljungberg: Bas
Pär ”Misär” Engberg: Trummor
John ”Ross” Svensson: Trummor

Historik:
Stockholms Sheena the punk rocker, Katti Flemström, fockades ur sit band Cathy & the Heat 1978. Hon satte sig då på trumstolen i Tampax Street. Först runt årsskiftet 1979-1980 skulle Flemström åter ställa sig längst fram på scenen.

Vid det här laget hade hon slagit sig ihop med gitarristen Hans Termin och trummisen Pär Misär (Engberg). Sättningen kompletterades med ännu en gitarriste, Markus ”Mackan” Femling, och Anders Malmqvist på bas. Bandnamnet Spion 13 snodde de från en MI5-agent i en serietidning som låg och skräpade i replokalen.

Ett par, tre spelningar senare krackelerade sättningen och båda gitarristerna föll av. Den återstående trion fick hjälp av KSMB:s Johan Johansson på gitarr. Även Sir N (Sören Andersson) från Incest Brothers hoppade in och ut ur bandet, innan spionerna hittade en fast låtskrivare och gitarrist – senare också keyboardspelare – Johans äldre bror Lasse Johansson. Kort därefter anlitades Roger Ericson som andre gitarrist.

Spion 13 hade gjort ett par demotejper och hade fått en låt spelad i radioprogrammat ”Ny Våg”. När bandet fick chansen att spela in en singelskiva hade såväl Malmqvist som Engberg slutat. Inspelningen genomfördes med Janne Borgh från Moderns på bas. Johan Johansson, som då var tillsammans med Flemström, trummade och producerade under pseudonymen Salmonella Lakritsson.
Singeln släpptes 1982 och följdes året därpå av ytterligare en sjutummare. Spionernas The Clash-punk i svensk storstadstappning hade då fått större tyngd Och börjaderöra sig mot postpunkens popmarker. Genom en tidningsannons hade bandet fått tag på basisten Peter Ljungberg. Ny trummis på skivan var John Ross (Svensson), som tidigare härjat tillsammans med Thorsten Flinck i Rockvindar.

Under hela sin existens gjorde Spion 13omkring 50 gigs, de flesta på rockklubbar och ungdomsgårdar i och runt Stockholm. Kamratskapet med KSMB, som från 1981 kom att dela gruppens replokal, medförde att Spion 13 även fick spelningar ute i landet. Få svenska punkband hade en kvinnlig sångerska av Flemströms kaliber, vilket slog an en sträng hos en liten men trogen fanskara. Störst popularitet mötte Spion 13 dock – Åland. Tre somrar i följd tog bandet färjan till Mariehamn och spelade för en entusiastisk publik på klubben Bastun. Det blev också där gruppen gjorde sin avskedsspelning sommaren 1985. Ericson hade då lämnat bandet för att söka framgång som musiker i USA, där han senare blev medlem av kritikerrosade The Throbs.

För de kvarvarande spionerna falnade glöden och bandet splittrades. Favorit-Lars Johansson böjande spela tillsammans med sin bror i John Lenin. Ross dök senare upp i Hockeyhoran, medan Flemström helt lämnade musiklivet. Hon gjorde dock oväntad comeback 1996 som sångerska i Chinese Takeaway, senare The Part-Time Posers.
Ur boken Ny Våg

Låtar: En bomb, Tusen och en natt, Just detta liv, Fantomer

Diskografi:
Singel: Tusen och en natt (Sista Bussen SB 117 -82)
Singel: Fantomer (Rosa Honung ROSA SP 13 -83)

Övriga inspelningar: Demo
Live: Ultrahuset 83-06-19, Högdalstoppen 830828 – Puss Farsta 830917

Kloak Stank # 6/7
Spion 13 är en grupp från Stockholm som b la innehållit medlemmar som Johan (KSMB) ”Mackan” och Sören (Incest Bros) som senare ersattes av Roger,
Den nuvarande sättningen, och som det verkar, den bestående sättningen är: Katti-Sång, Pär misär-trummor, Lasse-gitarr, Roger-gitarr och Anders på bas. Dom enda röster jag var riktigt säker på när jag spelade upp kassettintervjun var Pär och Kattis. Därför kan jag av misstag ha blandat ihop Roger och Lars.

Varför slutade Sören? Eller kickades han?
Lars: Först slutade han själv, därför att han tyckte vi var så outvecklingsbara, för att vi var så smala.
Pär: Han slutade första gången för att han inte kom överens med Anders (bas)
Katti: Men sen började han igen, men då kunde vi inte jobba med honom. Han ville hela tiden göra sin pryl, han gick nog mera med oss för att vara snäll, för att vi behövde en gitarrist.
Jag tror aldrig han hade några planer på att fortsätta länge med oss
Katti: Sören spelar tillsammans med Stefan från Trots. ”Duos” kallar dom sig.
Har ni några planer på en skiva?
Lasse: Roger här har planer.
Roger: Det är alltid jag som har planer och som skall betala
Katti: Vi ska spela in en ny demotejp i studio decibel, som vi bekostar själva, om två veckor (bör vara gjort vid det här laget). Vi hade spelat in en annan tejp i Kärsby-skolan (som b la spelats i ny våg), fast den blev så dålig.
Lasse: Vi ska spela in ”Just detta liv” och en annan ny låt
Ska ni ge ut den själva eller höra er för hos olika bolag?
Roger: I första hand går vi väl runt hos olika bolag igen.
Katti: Vi gjorde det lite förut med förra tejpen
Pär: Nä det gjorde vi inte alls.
Lasse: Vi snackade med MNW
Pär: Vi gick ett varv runt MNW.
Lasse: Sedan kom MNW ett varv runt oss och tittade, så gjorde vi världens sämsta spelning.
Lasse: Sedan är det frågan om man vill spela in på MNW när dom ger ut sådant som Global Infantalist, dom Dummaste och sånt där.
Pär: Fast dom har nobbat Ulf Lundell, också.
Katti: Så vi är inte ensamma.
Katti: Vi flesta, utom Roger vill vara på ett litet bolag i första hand, men Roger vill vara på EMI.
Roger: Jag tycker att om man får en chans på EMI så ska man ta den
Katti: Vi hade förut en snubbe som spelar in på EMI, och han ville spela in med oss. Men då skulle han ändra på allt och bestämma allt, det tyckte vi inte alls var roligt.
Katti: Får vi inte kontakt med något bolag, ger vi ut på Robbans bolag ”Rebell” (har bl.a. gett ut Gagget Band). Det är han som ska spela in oss i studio decibel.
Pär: (Börjar prata om något helt annat) Anders och jag har kommit överens om att ändra på allting. Allvarligt talat, vi ska bli ett nytt Spion 13. Vi ska se till att gitarrerna försvinner lite, som det varit hittills har det varit vräk-gitarrer hela tiden och det döljer allting. Det är i och för sig bra, för det döljer dom värsta felen, när det bara är oväsen. Men å andra sidan blir det så onyanserat och så fruktansvärt tråkigt att lyssna på i längden. Nu ska vi försöka få det mer sansat och nyanserat. Rytmsektionen, basen och trummorna, ska det vara som styr, så kan gitarrerna leka lite mer istället för att bara vräka. Tidiga Gang of Four har jag i bakhuvudet hela tiden, men det kommer inte att låta som dom.
Musikaliska influenser vad lyssnar ni på helst själva för musik ?
Katti: Clash,Clash,Clash…….
Lasse: Ska jag berätta vad jag lyssnar på …
Roger: Attack, Noice och Gyllene Tider lyssnar du på…
Lasse: Nä, för tillfället är det Nationalteatern, Duran Duran, Magnus Lindberg och Bowie.
Pär: Jag har återupptäckt Sex Pistols. Det är sant !
Roger: Band som vi inte lyssnar på är 22 för många.
Lasse: Dom har verkligen ingen distans till sig själva.
Katti: Dom var bra när dom väl hade en låt på konserten, men det var inte så ofta. Det kom upp en massa konstiga människor på scenen och Henke stod och pratade om barnteater hela tiden.
Pär: Det är det som är felet med många band, att man blandar ihop musik med konst. När man börjar blanda in konsten, som band som Strasse och att det måste vara konstnärer som spelar. Det var någon bra artikel i Aftonbladet om det där, att det tar musten ur rocken.
Sedan började vi ett långt samtal om politik som jag pga platsbrist får referera det viktigaste från.
Katti berättade att hon röstat på blankt. Lasse däremot röstade på kommunisterna, men inte för att han tyckte dom var bra utan som en motvikt mot de borgerliga. Pär trodde inte att nånting skulle bli bättre för att man röstade på kommunisterna eller något annat.
Kloak Stank # 6/7 Text Magnus Foto nr1 av okänd nr 2 av Hasse Temrin.

Schlager
SPION 13
För en tid sen var Spion 13 bara n bland många rockgrupper i Stockholms södra förorter. Det har växt fram en krets musiker som spelar runt på fritidsgårdar och hos musikföreningar. En cirkel som snurrar lite för sig själv utanför de stora sammanhangen. Stora namn är Strindbergs, Hela Huset Skakar, Twist Off och nu också Spion 13.

Just nu är Spion 13 en tät rockgrupp på fem personer. Katie Flemström på sång, Peter Ljungberg bas, John Svensson trummor, Roger Ericsson gitarr och Lasse Johansson gitarr.

Den enda ursprungliga medlemmen är Katie som skrattande berättar hur de testspelat minst 17 gitarrister och 13 basister innan lyftet kom med de nuvarande medlemmarna.

Lasse, som skriver det mesta av låtmaterialet berättar:
– Det är nu under våren det verkligen har börjat flyta för oss. Vi har börjat arbeta fram sångerna tillsammans i replokalen och en låt som ”Fantomer” kan verkligen fungera som en startpunkt på väg mot något eget och personligt.
Trummorna rullar tungt och mäktigt, basen mullrar och Katies sång: ”Vi är stora fantomer, suspekta fantomer”. Som en primitiv eller rå Siouxsie & the Banshees-låt.

”Fantomer” kommer som singel i slutet av maj på Rosa Honung. Den är intressant då den öppnar något nytt bort från gruppens tidigare melodiösa rockös, som gruppen spelar tätt och fräckt. Men som Roger Ericsson påpekar är rocklåtar som så många andra.
– Dussinrock.

Det är imponerande med unga musiker som kan betrakta sin repertoar med ett så stort mått av distans.
Annars är inte distans något typiskt för en Spion 13-spelning. Istället är det våldsam hetta och passion som tangerar punken.

Gruppen pratar gärna texter. Om hur viktigt det är att skriva med engagemang och att försöka kombinera det politiska och poetiska.
– Pink Champagne skriver bra texter… Och Ulf Lundell. Våra texter har sitt upphov i våra miljöer. Det är mycket storstad och flyktkänslor.

Deras replokal ligger på Regeringsgatan. I ett kliniskt elegant glaspalats. Katies absolut obeskrivliga hårfärg bryter verkligen av mitt i elegansen.

Men för att komma till replokalen måste man ta hissen ner i en betongkällare. Långt från alla diskreta slipsbärare och det tysta fraset från affärspapper.
Schlager nr 67 – 17-05-83 Text: Per Wirtén

Kommentera