Några som redan upptäckt Studio Sex är Stockholms alla skinheads. Efter första Verket-spelningen fick bandet nämligen en modsstämpel på sig. Så när det var dags för den andra Verket-konserten var skinheaden på plats.

– Det är så larvigt allt det där, tycker Markus. Bara för att vi hade kavajer på oss blev vi kallade för mods. Därför kom det en massa skinheads och punkare dir som skrek ”modssvin” bara för att dom i England gör det. Hade vi haft punkkläder hade dom säkert gillat oss, men bara för att vi ser ut som mods vågar dom inte göra det.

– Vi har inget emot att bli kallade mods, säger Micke. Det är ju den publiken vi vänder oss till, vi har ingen annan. Det är meningslöst att spela inför en massa punkare och andra idioter. Vi vill spela 60-tals inspirerad rock, det är ju den bästa musik som någonsin gjorts. Skriv gärna att vi är ett modsband, det är inget fel med det.

– Jag tyckte punkgrejen var jävligt ball i början, berättar Markus. Åtminstone i England, men här i Sverige verkar alla punkare så jävla dumma. Jag fattar inte deras snack om att man inte får tjäna pengar på musik. Är musiker sämre människor på nåt sätt eftersom dom inte får tjäna nåt? Man kan tjäna pengar på allt annat i samhället, men inte musik. Det är fult. Det är sånt punksnack jag går och irriterar mig på. Man lägger ju ner hela sin själ i musiken, varför kan man då inte tjäna pengar på det?

Studio Sex har funnits i ungefär ett år. Själva grunden är Markus, Tedda och trummisen, som knäckt ungefär 20 gitarrister sen starten. Hur länge Micke Ogräs kommer att stanna återstår att se.

Ännu har de inte gjort någon egen platta. Istället medverkar de på två samlingsplattor. Dels en värdelös LP med en massa Norrtäljeband, och så Strandeds ”Pop-Job”. Men eftersom de egentligen inte gillar samlingsskivor vill de gärna ge ut något egen snart.

– Men skivbolaget vågar inte satsa på band som Studio Sex. Antingen ska det vara Magnum Bonum eller Thomas Wiehe. Texterna ska handla om nattlivet eller hur fel samhället är. Men klaga kan ju vem som helst. Dom kunde ju komma med några idéer istället.

– Vi satsar på att göra bra musik. Våra texter har inte någon större betydelse. Det handlar mest om vardagliga saker, sånt man går och retar upp sig på. Vi gör det här för musikens skull, inte texterna. En del band verkar spela bara för att kunna göra propaganda. Men rock är inget man förändrar världen med.

– Vi skulle kunna göra medvetet politiska texter på svenska, men det är så jävligt många band som redan gör det, säger Micke. Man får nog av politik i tidningarna och på TV.

– Tycker man att texterna går före musiken kan man lika gärna skriva böcker och ge ut dikter. Jobbar man vid en svarv hela veckan, inte fan går man då hem på kvällen och sätter på en platta med någon som sjunger om hur det är att jobba vid en svarv. Istället sätter man på något som man kan koppla av till. Kalla det verklighetsflykt, men ibland vill man faktiskt glömma världens alla problem för en stund.
RiP Nr 14-15 Text o bild Jeppe