"Jag slog Sting på käften...eller hur jag fick sy fem stygn efter ett besök på 100 club"
Staffan Holmberg kanske inte många av punktjafs läsare känner till, men hans alter ego Spiv Åland har nog däremot många åtminstone hört talas om och kanske träffat..bl a Sting...;0)
Men vi ville veta mer om Spiv Åland och hans punkiga förflutna så vi frågade ut honom helt enkelt...så fortsätt läs och få reda på varför Sting fick på käften.

Hur blev du själv intresserad av musik ?
Musikintresset stardade med Monkees på tv, sedremera blev det glamrock och punk.
det fanns musik i familjen, själv spelade jag trummor i musikskolan i 6 års tid, min mamma å pappa sjöng i kör, och syrran lirade fiol.

På tal om punk ja..du träffade Sex Pistols hur var ditt intryck av dem ?
I Pistols så träffade vi mest Cook å Jones,
både i Sverige och i England. 
De två övriga mötte jag på efterfesten på Parkhotel, efter kåren giget (juli-77), 
då vi fick slänga oss i en taxi pga raggarkravaller. 		Henshead
"First claim to fame "Henshead" med Matte Marshall och Janne Bluchert, tagna på Tallidens ungdomsgård Nacka, där Pain lirade innan M.verket fanns. Knökfullt, folk fick stå utanför och kolla in genom fönstren mm. Jag och Hocky körde dubbla basar, Third Uncle med Eno!"
Sid fick man inte något ur och Rotten var mest på sin vakt. Nä Clash var ett roligare band på det sättet.

Så blev det Pain, vilka musikaliska förebilder hade ni när ni började?
Ja bandet bildades 77 och vi hette först Pain in my Ass, det var jag och Håkan Uppgren (senare Reeperbahn) som startade bandet efter att ha varit i Paris och sett en "punkpaket turné" med Clash, Damned, Subway Sect, Tyla Gang och några till.

"Glamrock rules" 		Vi var först på plan, och vi hade testat lite med lösa bandkonstellationer, bla Janne A och Janne Bluchert från Mandarines. Hocky lirade gitarr först Matte (Chatterbox) på bas och Stejmo  trummor. Våra förebilder var Stooges, Pistols, Cooper och tidiga Buzzcock..plus allt som man hade i musikaliskt arv.
The Pain fick tidigt exponering genom att ni var med i en film om punkrock (ett examensarbete från DI av bla Stig Larsson) som visades i tv, hade ni nån draghjälp av filmen ?
Nä jag kan inte komma ihåg att vi hade nån nytta av filmen, så här efteråt, men just då var det mer att klasspolare och andra som tyckte man var galen fick det bekräftat.

Ni var också det första svenska "punkbandet" som recenserades i NME Epn "Feel the Pain" hur kändes det ?
Det var kul med NME, vi var väl inte helt nöjda med plattan, det tog en sån satans tid innan den kom ut, så den kändes inaktuell när den väl släpptes. Timingen var bra, vi var i London och spelade med Bitch (Charlie Green sångerska i Bitch var senare med i Chatterbox och kan höras på singeln "Forgotten Heroes". Hon äktade också Pelle Almgren..Farbrors anm..) i den vevan. Plattan kom på Kaos Rec och finansierades av killarna bakom  Space Rec och skivaffären Record Pool.

Hur kom Janne "Mandarin" Andersson (mer känd som Mona Sahlins storebror) med i bandet ?
Janne var en gammal klasskompis, vi hade bla lirat i samma fotbollslag. Han kom med i bandet när Janne Oldeus började balla ur (Janne O bildade senare rocktrion Rost och har också spelat med Jerry Williams). Det var i slutet av 1978, Janne är med på singeln  ("Next time ego") och han tog in mer  pop influenser i bandet. Han försvann när han hoppade på en turné med Ulf Lundell (spelar också på plattan Ripp Rapp) sen så var han också knuten till EMI via Mandarines, så det var början till slutet på Pain.

Ni var ett av få band tillsammans med Rude Kids och Cathy & the heat som sjöng på engelska fanns det en "konflikt" mellan de som sjöng på svenska och de som sjöng på engelska ?
Det fanns väl ingen direkt konflikt..
det va väl mest några i Rågsvedsalliansen som ville få det till det. 
Va fan, man kände de flesta, men självklart var det en liten kamp mellan oss och Ebba, och så umgicks man ju mest med den "engelska falangen".

Pain hade ett rykte om sej att vara ett band som levde fan mest hela tiden, hur mycket av det är sant ?
Ja, sanningen är att vi levde rövare mest hela tiden och tog inte skit från någon !.


"Hocky & Spiv The Pain...Rågsveds ungdomsgård...de spelade faktiskt med bla Ebba Grön den kvällen och det kan ses i DI filmen om "punkare""


Har du några roliga anekdoter att berätta från "de vilda" åren ?
 Jodå...Police trodde vi snackade skit om dem när de lirade på Rock Palais så jag hamnade i en fajt med Sting.. Jag satt naken i duschen efter en spelning på Domino när Ola Håkansson (skivbolags chef) kom in, vi bad honom dra åt he****...
Det var inte bara Sting som jag slog på käften, Billy Madden klippte jag också till så vi blev utan skivkontrakt (det var under B-films tiden bandet låg på Maddens bolag Adventure..Farbrors amn).

"Punkmode lejonet Spiv Åland från franska Magasinet OUI""		 Hocky fick näsan avslagen av en blöjraggare när vi lirade i Gustavsberg så vi fick poliseskort för att ta oss därifrån. 
När vi var på 100 club i London för att kolla in Chelsea så vevade basisten med basen så både Hocky och jag fick oss en rejäl dänga, jag fick sy 5 stygn...snacka om att bandet blev impopulära hos oss. 

På vår första spelning kom vi dragandes med en stor hög med bärs som vi fraktade på en skateboard, när snutan stoppade oss och frågade om det var fest ?...vi hade köpt upp all öl i en 7-11 butik..Sen slutade kvällen med att Magnus Uggla mfl ville in på efterfesten, men vi jagade iväg dem med järnrör och bandyklubbor..fast vi spelade upp vår platta för honom senare..
Pete Shelly fick också vår platta när han skulle signa sina egna plattor.

 Du var också frekvent förekommande i Vecko-Revys vimmelrepotage, oftast i sällskap med någon snygg "punkette" var det lika delar sex, drugs & rock`n`roll ?
Sex, drugs...well...sex, det var ju därför vi startade bandet, för att träffa brudar...och kan du fatta ?...det funkade också !!!
Alkohol tja, det var det mest hela tiden, man levde ju nästan på Tinto...och braj..mm, fast senare kom det tyngre droger och själv så hoppade jag över den biten. Janne A   var i stort sett renlevnadsman.Och damen i fråga var Åsa Johanna sångerska i Alien Beat, min punkett.



Pains karriär var kort och intensiv bara två plattor gavs ut...finns det mer material med bandet inspelat ?
Det finns några mastertaper som inte är utgivna, vår första inspelning på Talk Studios bla. Så vi får väl se vad som händer på Pain kanten, måste också kolla upp Chinese Takeaways platta by the way..(gruppen gör en cover på Pains "Ambulance" och Staffan är med och sjunger...Farbrors amn).

Du fortsatte sedan med B-Films..berätta om bandet ?
B-Films startade jag när jag märkte att det inte blev nåt kvar av Pain (Hocky hoppade av till Chatterbox och det var jag å han som drev The Pain) ihop med Björne Fröberg (Aoouh & Warheads) (numer i Nomads). Jag tog in min kusin på trummor och hans kompis Chris,(Lynn senare i Easy Action med Peo Thyrén och Kee Marcello) de två bodde grannar med mej på den tiden.
Micke kände vi sedan tidigare, då han brukade jobba i en musikaffär. Vi lirade lite med Peter Ampull Alien Beat/KSMB också. Så testade jag och Andy (McCoy) en del tilsammans.(vilket resulterade bla i att B-films lirade "Law & order" som senare skulle spelas in av Hanoi Rocks och hamna på plattan "Oriental Beat", fast personligen så tycker jag att B-Films version är bättre..Farbrors amn)
Jag hade väl i stort sett samma influenser, men jag styrde hårdare, och vi ville ha ett fetare sound, som närmade sej tyngre rock lite Dolls betonat kanske, men vissa anklagade oss för att spela hårdrock vilket egentligen var helt rätt i tiden för året efter -82 så vann Europe Rock-SM.
Det kan också tilläggas att vi spelade med The Troggs..så det kaändes lite som om vi var färdiga med punken då.... 		I Fotoautomaten
"Glam-look ála
B-films..."
 

"Karl för sin hatt..B-films i Spanien"		 Vad gör du idag ?
Jag jobbar som försäljningschef inom IT-branchen.
Så man kan säga att du levde upp till din egen profetsia som du basonerade ut i Vecko-revyn redan 1979 att "Det ska nog bli karl av mej också".
Klart man blev karl, men ränderna går aldrig ur....!
Har du några planer på att ta upp musiken igen ?
Nej...inga direkta planer, men jag har kört lite covers på firmafester, det är allt. Delar av Pain har haft någon reunion på ett kalas för ett tag sen. (Staffan gjorde faktiskt comeback med Pain på Clampers. På extranumret "Churchyard" så hoppade Staffan upp på scen och greppade micken)

Håller du kontakt med dina gamla "punkpolare" ?

 Träffar på en del punkpolare ibland, på konserter t ex, många har också hamnat i data svängen.
Jag dök på vår fd manager på SAS. 
Fast det är i stort sett Janne Lundberg från Chatterbox/Berlin som jag träffar regelbundet (Janne jobbar f ö på Wasa Kredit..Farbrors amn).
Jag träffade faktiskt Katti Flemström på en kurs för ett tag sen...men man kan undra vart alla tagit vägen ?

"För kung fosterland..Soldat foto för Riksdagens öppnande"		 Vilken musik lyssnar du på idag...lyssnar du på "ny" punk och vad tycker du om en filosofi som"staraight edge", något som knappast Pain kunde beskyllas för att utöva...
Förklars staright edge tack ! (ungdomar som inte nyttjar droger, tobak och inte äter kött..i bjärt kontrast mot the Pains liv som rövare..Farbrors amn)
Jag lyssnar på det mesta, Black Crowes, Aerosmith, Bowie och Iggy är ju gamla favoriter, gillar också Suede, Drain , Jakob Hellman, Supergrass, inte nån punk direkt, men däremot en hel del soul, fast det beror lite på läget.

Vad skulle du säga om din son blir "punkare" och vill leva samma liv som pappa ?
Min grabb är 11 år nu och lirar gitarr, så han får själv välja.
Men just nu är det mest fotboll som gäller för honom.

Så i och med detta tackar vi Staffan för intervjun och så hoppas vi att han ser till att Pain taperna släpps på cd....

Ni som blev nyfika på Pain kan också jaga en kassett som R.I.P släppte med låtarna "Ambulance" och "Churchyard" (där Staffans "punkette" Åsa Johanna är med och körar).

Ni kan också läsa på CD- tipset om både The Pain och om B-films...Läs också intervjuerna med Chris Linn och Micke Lööv om du vill veta mer om B-Films.
B-Film medverkade för övrigt på plattan Let It out 2..om ni lyckas få tag på ett ex av den.
Pain plattor: "Feel the Pain" EP.
"Next time ego" Singel (låten finns också med på cd samlingen "Stockholmsjävlar")