Punksen blir fler och fler. Det finns åtminstone 600 heltidspunks i Stockholms city. Plus oräkneliga tusen weekend-punks som erövrar asfalten i stan varje fredag, lördag.
Varför blir de fler? Tidningarna skriver inte längre om dem. Massmedia har jagat vidare till det nyare och senare. Punken får inte reklam av någon. Punken är allas hatobjekt och spottkopp. Ändå växer den.

Punken har förändrats. Inga säkerhetsnålar, inga spyor. Punken årgång –79 är attraktivare, påverkar modehusen i Paris t o m.
Punken är en tonårsrörelse. Punks över 20 kan räknas på fingrarna.
Punken är arvtagaren till modsen, freaksen, Bowiefansen. Men punken är mer begränsad till tonåren än något vi tidigare sett.
En skillnad är att punken är arbetarklass. I början var det en modegrej, importerad från London av innekretsarna.

Totte Dellert öppnade en Punk Shop i Gamla stan.
Efter några månader satt en lapp på dörren: ”Stängt p.g.a självmord”.
Totte lever, men är inte med och leker.



Järngänget i Gallerian kallar primadonnans pojke Totte Dollar.
På Domino har man de stora punkkonserterna. På 4:an och Oasen de små.
Nästan alla heltidspunks är eller har varit medlemmar av något band. Eller skriver låtar. Eller bär grejer. Eller ska köpa gitarr i morgon. Band bildas och upplöses dagligen. ”Pissoar” är ett typiskt namn.
Punk är gemanskap. Alla punkklädda är automatiskt änner.
Punkarna ser ut som fan. Snackar värre. Men uppträder egentligen som komfirmander.
Typisk replik från Lucianatten när 80-årig dam slår sig ner på bänk: ”Den som rör kärringen får en fet smäll!”
Punkare slåss inte. Punkare blir däremot dagligen slagna. Oftast av raggare. Ganska ofta av medelålders full Svensson.
Skillnad: punks i England vill ha jobb, punks i Sverige vill ha något att göra.
Punks hatar discojämnåriga. Tolererar skaters.
Punkarnas föräldrar missförstår dem lika mycket som alla andra.
Punkare sprayar gärna. Alla punks har alltid stora japanska tuschpennor i fickorna. Punksen har en tidning ”Rip”. Men mest skriver de på toalettväggarna och T-Banan.
Knuttarna ”Sofia Hogs” skyddar punksen mot raggarna.
Punkarna har problem med polisen. Än värre med väktarna. Punken är 79 års sätt för tonåringar att säja ”Jag finns!”
Alla tror att punks spottar men i verkligheten är det de som blir spottade på.
Punksen är inte ens farliga. Punksen är historiens första massmasochism.
Ian Elliot (Nya Grepp) Vecko Revyn Nr 4 24 januari 1979.