Plast är Stockholms första industriband.
Troligen även Sveriges första, men det är jag inte helt säker på. Den 7.e april bildades Plast då Magnus och Olle var på väg hem från en repning med ett annat band som inte gick så bra.
- Då ville vi ha ett band med bara två personer, en synthesizer och en gitarr. Ett tag tänkte vi läsa dikter till dunk från ett trumset, berättar Olle.

- ”Plast är en samling kreativa människor som ska öka verkningen i den kreativa strömmningen i dagens skenlösa samhälle där invidualismen betecknas som en sjukdom”
- Vi upptäckte snart att det inte var så kul med bara två medlemmar. En till som sjöng borde man i alla fall ha. Aldo ställde upp direkt med en mängd konstiga idéer. Att stå bakom ett stängsel och sjunga, tv-apparater och mycket annat.

- Varför inte ha en basist tänkte vi och gick hem till Josef och frågade om han kände nån dålig person med en bas. Det gjorde han inte, men när vi skulle gå avslöjade Josef att han själv hade en bas. Då var saken klar.

- Senare snackade jag med Incest Brothers som hade annordnat en konsert på Musikverket och ville att Bed Bugs skulle vara med, avslöjar Olle. Fast vi hade ju lagt av så jag frågade om inte Plast kunde få vara med istället. Och eftersom de hört så mycket om oss, var det givet.

- Första gången vi spelade alla tillsammans var på Musikverket. Innan hade vi varit högst tre personer på samma repning.

- Idéen till vår musik var det Maguns och jag som kom på, säger Olle. Jag var jävligt trött på all punk efter att ha lirat med Bed Bugs en lång tid. Man var så låst när man skulle skriva en låt. Det skulle vara snabbt, rockigt och raka texter.

- Ibland får jag en idé till en låt helt plötsligt. Då spelar man den på piano och truddeluttar upp den mer och mer och till slut är det en låt, berättar Aldo.

- Vi vill improvisera så mycket som möjligt inte bestämma innan när han och han ska komma in. Man ska få göra det man känner för just då.
Plasts musik är ett rum utan väggar...

- Jag har så gott som alltid lyssnat på lite udda musik, krasch, bom och oväsen. Nu ville jag även spela sådan själv, säger Magnus. Eftersom jag inte kunde spela synth var det lättare om det blev oväsen. Så fick man höra alla nya band från England. Men när vi gör en låt försöker vi tänka på alla andra band så lite som möjligt, för att få en egen stil.

- texterna är väl ganska annorlunda jämfört med andra band. På Verket sjöng Aldo direkt från telefonkatalogen under ”Besökarna”. Men det var inget planerat. Det blev bara så eftersom texten var borta. Vi brukar ändra ordföljden ibland eller ha ett speciellt ordval för att det skall bli annorlunda. Det ska vara spontant!
Inte planerat och välarrangerat.

- ”Dra i en spak” kom fram då vi hittade ett gitarrljud. Sen byggdes det bara vidare med text och övriga instrument. ”Välfärdsstaten” är den enda planerade och skrivna låt vi har.
- Vi har hittat på en massa idéer som vi snart ska använda på konserterna.
På b.la ”Välfärdsstaten” ska vi ha en diabildsfilm. Några helt konstiga filmer som går runt. Vi har tänkt filma en lampa på väg upp och ner i en rulltrappa. Klipper man sedan ihop det där går lampan runt i en viss takt som man kan skriva en låt till. Bandspelare ska vi använda oss mer av. Dels till rytm istället för trummor, dels till lite andra ljudeffekter. Tack vare en grej vi fått tag på kan man spela på miniräknare. Man programerar den med nåt sen håller den en slags takt hela tiden.

- Vi planerar att spela i Norrköping i en skola. Där finns det gott om bönder som inte förstår någonting, det kan bli kul. Sen kanske det blir Sigtuna Privatskola, där allas vår Knug har gått. Där hatar verkligen alla sån musik vi lirar.

- Vi vet egentligen inte var vi passar att spela någonstans. Spelar man bara på gallerier tror alla att man är något konstband. Vi ska göra något tillsammans med Slumrockarna och då får man en helt ny publik. Det är inget roligt mes samma punkare på varje konsert.

- Senare i höst kommer Plast ut med en egen tidning. Vi tänker ordna utställningar och en hel del annat multi-kreativt. Det är alltså inte bara till musiken vi har en massa nya idéer. Plast är en folkrörelse.

- Visst är det inne med industrimuisk men det är inte därför vi spelar det. Om vi nu verkligen är ett industriband. För vad man än spelar kommer folk och sätter stämplar.

- Vi hade rysligt många namn innan Plast dök upp. Paranoid Terror, Stockholms Undergång, Nervgift, Stressfaktor och en massa andra nojjnamn. Men i nåt av mina långa telefonsamtal med Magnus kom ordet Plast fram, berättar Olle. Det var ju ett riktigt bra namn tyckte vi. Det är ingen bestämd artikel. Bara plast liksom.

- Vi har för tillfället ingen replokal, men det skulle vara trevligt att ha en.
En affärslokal med lager är vår stora dröm. Då skulle vi spela i lagret och hålla på med film, foto och teckningar. Ett litet galleri med försäljning kanske... Vi har otroligt måna idéer men en massa mindre pengar.

- Som avslutning kan vi avslöja att vi tycker väldigt mycket om Albert Einstein. Vi har funderat på att göra en låt om honom, efter en massa urklipp. Eller en konsert till minne av hans födelse för 100 år sedan, men det var redan den 14:e mars. Men nästa år kan vi göra något isamband med 25-årsjubileet av hans död.
RiP Nr 11 - Text: Jeppe – Foto: Micke