Mats Drougge har inte alltid varit tidningsmagnat med avklädda kändisar som specialitet.
En gång var han Göteborgs förste skatepunkare. Men han har också lirat gitarr i legendariska Liket Lever och Perverts.

Men Mats musikintresse vaknade tidigare än med Ramones första LP.
- Jo det var Status Quo och det skäms jag inte för att erkänna. Caroline var den första låten som jag tog ut på gitarr.
Han var också med om några minnesvärda konserter.
- Jag och min kompis Lennart skulle se Sweet, jag tror det var -75. Men när vi kommer dit så är det bara en massa tjejer ?!? Så vi blev väldigt bestörta. Inte så att vi inte gillade tjejer, men vi tyckte ju Sweet var tuffa. Inte ett "tjej-band" ! Vi var ju tretton år och stenhårda. Sen när de började spela var det värsta Beatles-hysterin, tjejerna skrek så de överröstade Sweet *skratt*.

Men det grymmaste jag såg var AC/DC på Konserthuset -77. Fan va det var bra, det var sånt jävla röj att det inte är sant. Det var en polare som hade plattor med bandet, så jag hade bra koll på bandet och på låtarna. Det var en fantastisk spelning en av de bästa jag sett.

Men förutom att gå på konserter och lyssna på plattor så var tillvaron trist för Mats.
- Snacka om "Boredom". Enda punkaren där jag bodde. Jag åkte antingen skateboard eller så kunde jag tillbringa dagar att skruva med moppen. Det kändes som att inte ett skit hände... Jag spelade gitarr hemma på rummet och gillade Sham 69 och hade upptäckt Ramones genom en klasskompis.
Sen såg jag Straitjackets och GBG Sound. Och det var en sån otrolig känsla. Helt plötsligt hände nåt. Man var någon Vi var plötsligt 20 punkare som pogade vilt. Jag minns att Jönsson var på samma spelning. Det var innan vi kände varann. och att vi åkte samma spårvagn hem. Han hade en sån där destroy t-shirt på sig som jag tyckte var otroligt fräck då.

Sen så fick jag nys om att Svensson hade slutat spela med Straitjackets. Så jag ringde upp Freddie och anmälde mig som ersättare. Jag åkte ut gjorde ett rep med dom. Sen så var det klart.
Hur punkig var du då..
- Min stil var att jag snaggat mig såklart, sen hade jag trasiga jeans och t-shirt. Lite senare började jag också rota hos stadsmissionen efter udda 50-tals kavajer och myggjagare som jag målade i typ rosa eller grön metallic.
Min första skinnjacka skaffade jag -79. Sid Vicious var en stilbildare kan man säga. Jag letade också förtvivlat efter en vit vit smoking jacka..

Men Mats Mods, var kom det ifrån ?
- Jo jag hade en sån där t-shirt med måltavla . Dessutom hade jag faktiskt en kort modsfas hösten -79.
En identiteskris. *skratt*.
Nä allvarligt. Det fanns faktiskt en hel del av de engelska modsbanden som var bra. Jag älskade Vapours !
Sen snackar Mats och jag om vilket jävla bra band The Moderns var.
- Ja de kunde verkligen spela och vilka låtar sen säger Mats.
Jag passar på att nämna för Mats att Janne Borgh lovat ställa upp på en Moderns intervju.

Men nu skulle vi prata om Mats musikaliska karriär… så han fortsätter att berätta om Straitjacket
- Jag tror faktiskt att jag bara gjorde en spelning med dom. Det var ute vid en MC Gård i Syrhåla, Björkekärr MC. Det var tufft att som 16-åring få stå på scen och spotta på hårda bikers.. *Skratt*.

Man kunde läsa följande om framträdandet i Funtime # 3: Lördagen den 1/7 - 78
Straitjacket spelar på invigningsfesten för Björkekärr MC vid Syrhåla. Det var även invigning för den nye gitarristen i bandet och jag tycker han skötte sig jävligt bra fastän han hade problem med brustna strängar.


En Horribel Tango.

Det var rätt dåligt med folk för en sån här tillställning och dom som var där var givetvis knuttar från Hawks, Kvillebäcken osv plus en del folk från närliggande ställen. 
Mycket öl sprutades på både publiken och gruppen, men att alla trivdes gick det inte att ta miste på. Bland dom nya låtarna fick vi höra b la deras egna "I Hate Skateboards" och Stones gamla "Get off my cloud" Så missa inte en spelning med Straitjacket din slöe fan, de e säkra kort.


Sen kom Svensson tillbaks och gjorde en spelning.. tror jag. Vi började i alla fall snacka om att bilda ett nytt band. Ett band som först hette Horribel Tango. Och jag tror att vi bara hade en spelning som HT. I Horribel körde vi låtarna på engelska, men när vi bytte namn och blev Liket Lever så sjöng vi på svenska. ”I Hate skateboards”, den gamla Straitjacket-låten blev "Levande Begravd". Jag tror t o m vi gjorde om ”White light, White heat” till Vitt tjack. Men jag är inte säker.

Om Horribel Tangos första och sista spelning skrev Lars Sundestrand följande i Funtime # 4:
Horribel Tango som sen följde gjorde sin första och sista spelning. Kanske var det lika bra. Vist var dom svängiga och rätt bra rent musikaliskt men nåt nytt hade de inte att komma med. Att dom spökat ut sig till levande lik och robotar gjorde inte saken direkt bättre. Jag stod aktiskt och skrattade mot slutet för jag tyckte dom såg så löjliga ut.
Publiken som blev färre och färre ju längre tiden gick ar inte särskilt snälla mot bandet. Ett tag trodde jag faktiskt Freddie skulle lämna scenen för han pallade inte riktigt med trycket, men med en viljeansträngning stannade han kvar. Om dom slopade utstyrseln och kom med lite nya egna idéer så skulle säkert det nya bandet Liket lever kunna bli bra i framtiden.

- Fan om jag inte är helt fel ute så tror jag att vi körde Kraftwerks "We are the robots" på den spelningen. Det var antagligen därför vi skulle vara utklädda till Robotar, fast jag var emot att klä ut mig. Säger Mats


Liket Lever Foto: Jonas A

Sen börjar vi prata om likets sound:
- Det var sånt otroligt tryck på musiken. Inte snabbt som Ramones utan kompakt, en vägg av typen Lemmy möter Phil Spector. Det blev också jävligt högt. Vi var två gitarrister som försökte höras över "trumväggen" som Conny och Uno byggde upp, deras spel gav det hela ett jävla driv också. Sen Freddie ovanpå detta med sin Rickenbackerbas. Att många ryggade när de kom på våra spelningar är inte så konstig, men vi hade ju bra låtar och att Freddie är ett musikaliskt geni ska jag villigt erkänna.
Det var en loose stämning också i bandet..kanske berodde det på mycket röka..*skratt*
Debutspelningen för Liket var på Sprängkullefestivalen.


- Ja det var en bra spelning och en härlig festival. Temat var ”Mot elitkultur” de nya fräscha banden skulle få chansen att visa upp sig. Men för mig var det en punkfestival trots att också en massa jazzrockband lirade. Det var punkbanden publiken kommit för att höra.
Dessutom så kuppade vi med Fucking Bahamas.. *asgarv*
Alltså Fuckin Bahamas var ett litet sidoband jag hade och vi spelade väl "primalrock" kanske man kan säga.
Vad Mats menar förstår jag när jag läser vad Lars Sundestrand skrivit i sin recension.
"Fucking Bahamas som sedan kuppade var utan minsta tvekan det sämsta bandet musikaliskt under hela festivalen men samtidigt det roligaste. Vek mig av skratt. Det här var primalrock på lägsta nivå!
Här kommer vi in i en diskussion om hur den tidiga punken i GBG lät. Att det var ett slags återerövrande av rocken. Det var progg och jazzrockband till höger och vänster men inga band som spelade enkel rocknroll.
- Därför var det så befriande med GBG Sound och Bruset. Det var snabb rockmusik, man hörde att de lyssnat på engelsk pubrock som t ex Ducks DeLuxe.
Att termen dessutom var PUNKROCK säger det mesta.
Sen erkänner Mats sin förkärlek till Chris Spedding. En av världens bästa gitarrister. Dessutom någon som förstod att punk var bra rock musik och inte som det gamla "duktiga" gardet avfärdade det hela som "oväsen".
Hur han lirade med Vibrators (Pogo Dancing..vilken platta) och producerade demo med Sex Pistols...en sann hjälte enligt Mats.

Liket spelade ute en del och jag frågar om spelningar utanför Göteborg ?.
- Ja vi spelade b la på Musikverket i Stockholm fast jag kan inte komma ihåg något speciellt från den spelningen…, mer än att det var otroligt varmt och att folk tyckte vi spelade jävligt högt.

Jag lyckades dock lokalisera en recension om Likets spelning.
Konsert på Musikverket, den här gången var det två Göteborgsband Liket Lever & Bruset samt två Stockholmsband, Travolta Kids och Grisen Skriker.
Liket Lever inledde och spelade öronen av åhörarna. Trots det höga och dåliga ljudet kunde man höra att Liket Lever tillhör dom bättre banden i Sverige.
Liket Lever har en lite konstig sättning med två trummisar, en basist, två gitarrer och en på synthesizer. Sången, som för övrigt Freddie och Hille hade hand om, var kanske bra, men på tok för hög.
Deras låtar har bra ös men ändå melodier som nästan fastnar direkt. Bland låtarna som fastnade var "Levande Begravd" och "Vi har ingenting". Man avslutade med den bästa låten för kvällen.
Jag vet inte vad den heter, men den gick någonting så här, "Ingen tycker om mig, ingen tycker om mig, för jag äter mask". Den började i ett lugnt tempo för att sedan gå över i ett enormt ös. Censur # 1


Liket Lever på vinyl

Vad Mats däremot minns bättre var Likets första replokal som f ö var Straitjackets replokal.
- Det var ett loft med snedtak, så man kunde knappt stå upprätt och så blev det så in i helvete varmt. Som en bastu och när vi sedan brakade i gång musiken. Obeskrivligt.

I samma veva som alla andra punkband spelade in plattor gjorde också Liket sin enda inspelning. Men där de andra banden valde Nacksvings studio. Så valde Liket att spelade in på Sista Bussen.

- Det var två Revox 2-kanalare som vi körde mellan. Den klassiska sound on sound metoden. Jag minns inte hur många överdubbningar vi gjorde, men det blev rejält brusigt på den färdiga inspelningen. Jag minns också lokalen, en lägenhet med rå Rockwool på väggarna som ljuddämpare... så efter Kriminella Gitarrers första platta är nog Liket Lever den mest primitiva punk plattan. Men jag är jävligt nöjd med hur den låter.


Jag frågar Mats om det inte Freddies spelande med andra band (Lädernunnan /Peverts/Gustav E Död) tog bort hans focus från Liket ?
- Nej det märktes inte. Jag lirade dessutom som jag tidigare nämnt med Fucking Bahamas och så spelade jag och Lollo (Perverts) blues tillsammans. Lollo är en grym munspelare. Jag vill minnas att vi t o m gjorde en demo-inspelning på Sista Bussen, samma helg som Lädernunnan spelade in "Ensam i natt". F ö var nunnan suveräna. Aron är en grym gitarrist. Ett högklassigt rockband.

Sin sista spelning med Liket Lever gjorde Mats på första Slottskogsfestivalen.
- Det var inget planerat avhopp. Jag var rastlös och ett av problemen med Liket var just att det var just loose. Vi hade ingen ledare som drog oss vidare, vi tog spelningar när de dök upp istället för att försöka fixa dem själva. Jag upplevde att inget hände med Liket och jag ville ju lira.
Lollo började dessutom tjata på mig att jag skulle bli Perverts nye gitarrist när Freddie hade slutat.
Jag tyckte de var ett jävligt bra band, så det var ett enkelt beslutet.

Vad bidrog du med till Perverts då ?
- Skratt, jag tror att jag drog ner deras tempo.. De flesta av Perverts låtar var Ramones-artade, och jag ville väl ha lite Pistols-tyng. Därav temposänkningen. Men det var Christer som skrev alla låtar utom Du é Plast som var Lollos låt. Han var så dödligt förälskad i en "fin" tjej som brukade sitta på Ljungans fik, där det "fiiiinare" folket gick. Men hon var faktiskt fin-fin också...*skratt*

- På tal om Pervertslåtar "Lilla perfekt" är också en helt sanslöst bra låt. Den gillade jag verkligen att spela. Och Dojjan det är nästan lite hårdrock över den låten.
Ja ni spelade ju in den på Nevergreens singeln.
- Det är nog dem mest välproducerade svenska punkplattan från den perioden.


Liket på Sprängkullen. Foto: Lars Sundestrand


Vi hade bokat in oss i en 24 kanalers dansbandstudio.
Man trodde man blivit döv när man klev in i inspelningsstudion. Det var såååå dämpat, ingen rå Rockwool där inte *skratt*.
Vi hade plockat med oss ”Never mind the bollocks” och sa till killen som ägde studion. Så här vill vi att det ska låta. Han började krana och efter en stund så lät det kalas.
Hade du en Steve Jones-vägg med gitarrer då ?
- Nja..alltså.. jag tror inte Lasse blir lessen om jag säger det här, men vi mixade ner basen ganska mycket så jag stödkompade mig själv med gitarr. Men jag tror inte det var mer än 3 gitarrer, 2 komp och en solo.
Precis som med Liket singeln är jag jävligt nöjd från det primitiva till det finslipade...
Dessutom så fick singeln bra kritik i tidningen Hi-Fi och Musik, då blev man rätt mallig.

Bandet spelade ute en del och när man lirade på Oasen hade de Thåström som ljudtekniker.
- Ja det var samanhållningen mellan punkare. Att man hjälpte varann. Och på Mats sista spelning med Perverts var de förband till Ebba..(Rock Palais Stockholm)
- Christer hade halsfluss, men fixade spelningen med bravur !

Vad hände sen ?
- Tja jag och Christer blev osams om nån skitsak, det är sånt som händer när man är tonåring med för stort ego. Jävligt synd och fånigt. Men det är med glada minnen jag ser tillbaks på tiden i Perverts.

Hur ser du tillbaka på punkåren då ?
- För mig varade punken en väldigt kort tid. Det var runt två år. Sen blev punk som en uniform. Man skulle se ut på ett visst sätt låta på ett annat.
Jag nämner att Kai Martin upplevde samma problem med Garageligan, att det ansågs fult att spela på t ex Disco.
- Jasså ? Perverts spelade på Rullskridsko Disco.. Det var en rockbandstävling inne på Svenska Mässan.
Och vid den här tiden hade Perverts fått fans så det var säkert ett par hundra av våra fans där. Och de rev nästan stället. *skratt*... Det var sånt som var roligt på slutet i Perverts. Att vi fick fans som gillade oss, vi skrev t o m autografer, det var stort.
Men som sagt punken existerade i 2 år innan den dog. För mig personligen i alla fall. Det var två underbara år. Som gjort att jag vågat ta chanser som att starta April t ex.

Hur upplever du den rådande punknostalgin då ?
- Jag gillar ju inte nostalgi... men det är ju så jävla kul ! Så hur skulle jag kunna ogilla det hela ?
Vilket svenskt band skulle du vilja se återförenat ?
- Ebba vore ju häftigt.
Men förutom de ?
- Jag skulle vilja se och höra Micke Westergren med något av Stry eller Venants band. Garboshock och Underjordiska Lyxorkestern vore en perfekt line-up. Micke är en av de mest underskattade men också bästa svenska gitarristerna.

Är det Iggy Pop månne ? Nej det är Roger Hymne med ett förflutet i Massmedia.
På tal om gitarr. Du har börjat spela igen.
- Ja med Bomber..
En Motorhead hylling ?
- Nej det handlar om att vi är omogna vuxna män som minns hur kul det var eller..är att spränga sönder saker på nyårsafton och övervarva motorer.

Vilka är med ?
Roger Hymne, som har ett förflutet i Massmedia sjunger.
Magnus Norman spelar bas, han var med i "Känt folk röker knark".
Vår trummis är gammal Thrash-speed-metal piskare och heter Mattias Houlvén.
Och keyboards spelar Mats Hedénn som varit med i John Lenin, Apache och nu sist i Weeping Willows..
Så jag själv på gitarr.

Vi har spelat in en demo hos Micke Rip i hans Aceton studio, som låter lite
som en blandning av Iggy och The Cult. Avslutar Mats.

Ni kan själva höra Bombers låt "Brothers and Sisters" genom att hoppa till Punktjafs MP3 avdelning.