Den gamla legenden som säger att punken skulle vara mänsklighetens frigörelse är det inte mycket sanning i.
För bland punkarna är det precis lika mycket fördomar som överallt annars. Det är killar som spelar, som är tuffa, grymma, modiga osv. Tjejer tittar på och är allmänt korkade. Ska bara se snygga ut. Living Sacrifice är ett s.k. tjejband från Stockholm som vet vilka svårigheter det kan vara att spela när man är tjej.

- Killbanden bara tittar på oss hela tiden...psykar...och det gör att man känner sig ganska nedtryckt ibland. Men det är klar, en del tycker vi är bra också.
Livin´Sacrifice är tämligen okända utanför Stockholm trots att de hållit på sedan hösten -78.
Då var det Mia och Maria som började spela gitarr. De upptäckte att det här var en ganska skojig sysselsättning så de beslöt sig för att bilda ett band. Marianne fick frågan om hon ville spela bas, hon ställde upp trots att hon aldrig spelat det tidigare. En trummis haffades och bandet började repa, i början mest andras låtar men så småningom blev det fler och fler egna. I januari det här året kom slutligen Helen med efter det att de bytt 14-15 gånger.
- Skälet till det är att vi inte hittade nån som passade i bandet. De flesta spelade bara en konsert med oss och sen sa vi "hej då". Lyckligtvis hittade vi till slut Helen som aldrig spelat trummor tidigare, men hon har lärt sig jättesnabbt... verkligen en talang. Får hon bara repa lite till så...
Repa ja - precis som 99,9% av stans övriga band så har de problem med replokal. För tillfället håller de till i Mias tvättstuga men där kan man inte repa i evigheter, därför letar de efter en bättre - vilket inte är ett lätt jobb.

Sen starten har Livin´Sacrifice haft omkring 30 - 40 spelningar - ovanligt många för ett "okändare halvband" som de själva kallar sig. Favoritstället är Rågsved eftersom publiken där alltid håller igång till skillnad från Verket där alla jämt verkar så trötta. Och för några fredagar sen spelade de på Rock Palais tillsammans med tjejerna i Mögel, Tetra Pak och Pink Champange under parollen Rock mot Sexism.

- Vi har väl aldrig direkt haft några problem att skaffa spelningar. Vi samarbetar med många andra i Stockholm och folk kommer ofta och frågar ifall vi ställer upp på olika spelningar. Men det är sällan vi får betalt. Anläggningen har vi jobbat ihop under sommarloven eftersom alla går i skolan på fritiden!

Angående influenser och inspirationen är det inget konkret, de snappar upp och tar intryck av allt möjligt.
- Vi har inte direkt nån egen stil som Mögel.. vi kör mera blandat liksom...
När de intervjuades hade de ungefär 15 låtar men enligt dem själva var många dåliga.
"Fast det kommer nytt material hela tiden" försvarade de sig med.

Några låttitlar: "Vi vägrar anpassa oss", "Kärleksproblem". "Fuck Off" (deras enda engelska låt som de av nån anledning inte velat översätta), "Gör dej fri", "Mobbad" - en låt där texten är skriven av Mias 6-åriga syster. "jag vill inte bli stor", "Jag ska dö" och "Fanta", den låt som oftast brukar gå hem bäst bland publiken. Har ni ännu inte sett Livin´Sacrifice är det god tid att göra det nu. De lirar t ex samma kväll som Clash i Stockholm. Personer med god smak skiter i idolerna. "Support your local bands" heter det ju...
R.I.P # 13 Text och Foto: Micke Rip