Gävle´s Burning
Den absolut fulaste betongklumpen i Gävle heter Domus, och den ligger vid ett lika fult och trist torg. Inne i betongklumpen finns en servering som fungerar som en samlingsplats för stans alla rockare. Där träffar jag självfallet också det tre band jag betsämt mig för att intervjua:
Ex-Pop, som spelar rak och enkel pop i samma anda som Docent Död. Quiet - det populäraste bandet i Gävle  som just fått ett skivkontrakt och som till hösten mycket väl kan vara stora i hela Sverige.

Modern Art -ett intressant synthband med både pop- och Joy Division-influenser.

Quiet började spela reggae i samband med vissa medlemsbyten i januari -79. Innandess var det hårdrock och punk som gällde. De har alltid haft gott om spelningar inte minst i Gävle, men för tillfället har de ett kortare uppehåll för att hinna repa in en ny repertoar.
- Vi har spelat samma låtar alldeles för länge. Därför bestämde vi oss för att tacka nej till alla spelningar under en månad och istället träna intensivt, förklarar Muttis.
- Ett tag lirade vi bara reggae, men då folk kom och sa att vi lät tråkigt försökte vi utvidga oss. Nu kan man säga att vi spelar rockreggae, eller rastafuskrock som vi kallar det.
I slutet av mars då Quiet sätter igång och spelar ute igen kan de ibland ha flera spelningar per vecka. Och överallt ska de rastafuskrocka, ända upp till norra Norrland, ner till Smygehuk. Dessutom ska de vara med i Tonkraft den fjärde maj.

Hur kommer det sig att ni får så mycket jobb?
- Det är svårt att veta varför, menar Peter.  Singlarna. har förstås sålt jävligt bra och vi har en bred publik. Kan det bero på det?

Quiet har hittills gett ut två singlar "Snacket e slut" och "Ovanligt vanlig tjej". Två riktigt bra plattor med dansvänlig och medryckande reggae. Det låter inte speciellt mycket Jamaica, snarare åt Dag Vag-hållet, men Quiet är absolut inga dåliga kopior. De låter eget och de låter fräscht...


Singlarna är utgivna på Mamma, en ekonomisk förening som alla band i Gävletrakten får gå med i. Genom Mamma kan grupperna ge ut plattor. Enda nackdelen är att man får stå för kostnaderna själv. Mamma ordnar bara distrubition genom Plattlangarna.

Framåt maj kommer de att släppa en box med fyra singlar som bara kommer att kosta runt trettio spänn. Åtta grupper kommer att medverka, bl.a Ex-Pop och Modern Art men inte Quiet.

- Vi har lämnat Mamma och fått ett skivkontrakt med SOS på en LP och en singel. Singeln börjar vi med om några månader och LPn kommer till hösten.
- Vi tycker inte det är något fel att vara på SOS. Vi behövde ett skivkontrakt för vi hade inte längre råd att betala vårs skivor själva. Nu slipper vi jäkta i studion eller tänka på alla kostnader. Det är skönt.

Hur är samarbetet mellan banden i Gävle?
- Bra. Vi lånar prylar och ställer upp mycket på varann.

Är det gott om konserter?
- Ja, det är det. Varje fredag har Victoria, ett diskotek här inne i stan, något band. Grace, ett annat diskotek, kör också med konserter ibland. Sen finns det lokaler som går att hyra, och förhoppningsvis kommer det att öppnas ett musikcafé snart. Det har vi kämpat jävligt länge för.

Modern Art, eller snarare gruppens talesman och "chef" DiLeva har en annan åsikt om sammanhållningen i Gävle. - Det finns många band i stan som motarbetar varandra och snackar skit. Men så är det i en småstad. Gör du något fel så får du alltid höra det efteråt. Ju mindre stad ju mer skitsnack. Ex-Pop menar att: - Det är en jävla konkurrens mellan banden och alldeles för mycket skitsnack och dubbelmoral. Alla är medvetna om att alla pratar skit om alla. Mamma har förbättrat samarbetet lite grann, men inte tillräckligt. Ex-Pop är inget unikt band. Det är vanlig enkel pop med två gitarrer, bas, trummor och sång. - Vi blir ofta beskyllda för att vara trendiga. Men vadå, rock är tidslös musik som spelats i 30 år. Och den kommer alltid att finnas. Att lira ska eller elektronisk musik är däremot trendigt just nu, tycker Håkan. - Vi spelar väl inte rock, protesterar Jan. - Vad ska vi kalla det då? Det låter ju fånigt att säga pop. - Populärmusik.... - Pop ska alla spela nu. Jag tycker det är rockpop. - Det är åt samma håll som Docent Död och Reeperbahn.

Ex-Pop har i alla fall poppat i ett halvår med den nuvarande sättningen. För ett år sedan gav de ut singeln "Rosalyn". En halvbra plastbit som inte alls är representativ för Ex-Pop idag. Några skivplaner förutom att medverka på Mamma-boxen har de inte. Helst skulle de vilja ha ett skivkontrakt.
- Det skulle vara skönt att ha ett bolag bakom sig så man slapp lägga ut en massa pengar själv. Just nu befinner vi oss på ruinens brant, både personligen och inom bandet, eftersom vi köpt en sånganläggning för ett par tiotusen.
- Men man får väl offra sig lite för musiken, tycker Jan.
- Det är en dyr hobby, tillägger Håkan.
Att ge ut en platta på egen hand är otänkbart för oss, åtminstone nu.
Vi skulle väldigt gärna vilja spela i Stockholm, men man känner sig så jävla osäker. Vi har ingen platta att visa upp heller. Det är bara att spela på och se vad som händer.

Modern Art leds av italienaren DiLeva. Han berättar helt uppriktigt att han vill bestämma i bandet, och för en månad sedan kickade han de andra i gruppen då de ville ha mer demokrati. Men samma dag som jag var i Gävle skulle DiLeva skutta in i studion med en ny sättning och spela in två låtar till en singel.
Funkar det verkligen i ett band när en bestämmer hela tiden?
- Med dom nya medlemmarna går det utmärkt. Visst tycker jag det är kul när de andra kommer med idéer, men då ska vi ligga på samma våglängd så det inte blir idé mot idé.
Modern Art använder sig av sång, gitarr, synt, tråkmaskin, bas och trummor. De brukar även ha två gästmusiker på slagverk och piano för att ljudet ska bli ännu fylligare.
Musiken har oftast bara ett temperament, men DiLeva hävdar att de inte alls spelar industrimusik. Det är mer åt pophållet, fast lite mer varierat och lite mer synth.

Gruppen spelar väldigt sällan ute. Men dom få gånger det händer används diabilder och film flitigt.
- Fredrik som även spelar piano med oss sysslar väldigt mycket med film och dia. Vi brukar öppna konserten med någon av hans filmer eller en nedklippt version av t.ex "Psycho". Diabilder brukar vi däremot köra under hela spelningen.
Frågan är nu hur länge Modern Art håller. Till sommaren ska DiLeva på teaterskola i Stockholm och hur bandet ska kunna träffas, repa och spela ute undrar jag.
DiLeva är optimistisk.
- Vi får väl försöka lösa det på något sätt.

Quiet väntar på sitt stora genombrott.
Ex-Pop hoppas på ett skivkontrakt och att få spela i Stockholm. Modern Art och DiLeva vill bra få ut sin singel.
Ingen av framtidsdrömmarna är omöjliga.
Det finns hopp för Gävle-musiken.

Text och Bild Jeppe Ekholm - Rip Nr 16