Efter mycket problem och svårigheter lyckades vi fixa en liten intervju med sänglössen. De hade lite svårt att minnas och berätta, men vadå?

Micke: Hur länge har Bed Bugs existerat?
Olle: Det var väl när Peter och Danne var på Ramones väl?
Danne: Jag vet inte. Det kanske det var, men vi köpte i alla fall en bas och en gitarr i augusti 77. En mick snodde vi skolan på kemiundervisningen.
Olle: Det blev lite problem men Danne för han vände inte på strängarna så hanfick köra tvåsträngs-ackord. Danne är vänsterhänt som ni förstår. ”Submission” och nån annan gick bra. Men vi vände dem sen.
Olle: Men det var väl i mars –78 som jag köpte mina trummor och Danne fixade sin gitarr. Och så fick vi tag på en sån där träfflokal som alla i huset fick använda.
Danne: Så vi lirade där på grammofonförstärkare och hemmagjorda högtalare. Men på grund av grannarna blev vi utkastade.
Olle: Sen repade vi väl en 10 gånger innan Jarlan.
Aldo: Hur gick det på Jarlan då?
Olle och Danne: Ja det gick bra faktiskt!
Danne: Våran bästa konsert!
Olle: Det gick ganska dåligt tycker jag. Sen så höll vi till på en ungdomsgård. Vi släpade grejerna dit varje gång vi skulle repa.
Karin: Då var faktiskt jag med. För jag gick ju in i bandet i somras.
Olle: Sen fick vi vara i rabies lokal en gång och då brukade Karin titta på och efter några gånger lät vi henne vara med.
Karin: Sen blev vi vräkta därifrån och var utan lokal jättelänge.
Olle: Kan det ha berott på musiken?
Karin: Vi kunde inte repa överhuvudtaget på en 6-7 veckor. Sen fick vi då spelningen på 4:an. Och strax efter det lyckades vi få den här lokalen i plugget.

Aldo: Har ingen kunnat lira innan bandet?
Karin: Fiol för mej i tre år. En stor gömd talang.
Olle: Piano har jag kunnat en gång.
Aldo: Men ingen har kunnat de instrument ni lirar idag innan?
Danne: Nej, inte nån.
Olle: När Peter och Danne just startat kom jag och tittade på. Tyckte det var så häftigt. Punken hade justkommit. Då ville jag börja spela trummor men dom visste att jag inte kunde. Men jag fick komma med och det är jag tacksam för.

Jeppe: Den andra tjejen ni hade med. Vad hände med henne?
Olle: Ja, jsut det Elisabeth..
Karin: Henne träffade vi i England i somras. Vi snackade med en massa folk och då var det enklare att säga att vi båda var med i ett band.
Olle: Hon var med en gång och då hade vi alltså två sångerskor. Men det funkade inte så bra med två stycken när vi inte har nåt att sjunga på för en. Sen passade dom inte ihop för Karin har en jävligt mörk röst och hon en ljus.

Micke: Vad har ni för framtidsplaner?
Olle: Vaddå planer? Man försöker ju bara att lira!
Aldo: Har ni några spelninger på gång då?
Olle: Inte direkt. Kanske i Karsins plugg.
Karin: Nej, neeej aldrig. Tänk på att jag ska gå där ett år till.
Danne: Det är väl ditt problem.
Aldo: Låtarna, egna eller andras?
Olle: Det är bara såna som vi skrivit utom Bowies ”Five years” som vi spelar så bra!

Aldo: Blir det mer svenska låttexter?
Karin: Jo, det blir det väl. Jag vill bara ha svenska.
Jeppe: Handlar dom bara om självupplevda saker?
Olle: Nej, det är det väl inte. När jag gör en text försöker jag göra nåt om någonting som int är så vanligt. Det är så jävla tråkigt att skriva sånt där som andra alla sjunger om ”allting är så tråkigt”” osv.
Det är jävligt mycket ironi i de flesta av våra texter tycker jag. Man så blir det väl när man använder mycket av det i snacket.
Jeppe: Inget direkt politiskt alltså?
Olle: Nej, det kan man nog inte säga. Vi har ju inget sånt här ”kommunismen är bäst”. Va fan är politik? Man sjunger om det man tycker är sjukt och det man tycker är bra. Men det är ju politik det med. Men kan faktiskt inte skriva om något som inte är icke-politiskt om man inte har dansbandstexter.
Karin: Jag tycker i alla fall att försvaret ska bort. Så ni får med det. Därför är det bara ett parti som är vettigt för dom vill ju inte heller ha det.
Olle: Vi uppmanar ju liksom inte ”Vägra göra lumpen” och ”krossa kapitalet”. Sånt är jävla jobbigt. Pekpinnar får man ändå nog av. Folk får väl tänka själva, vi vill inte sätta upp en massa lagar. För det blir ju så.
Olle: Vi vill inte sätta nån etikett på vår musik. Sånt får tidningarna göra. Vi vill inte följa några mallar när vi skriver våra låtar. Jag tycker musik ska vara snabb, omväxlande och framförallt bra.
Karin: Jag blir alltid så ledsen när jag ser folk med hakkors på sig. Hälsa alla det.
Olle: Det är ett jävligt dåligt skämt. Om det är det förstås. Sen tycker jag det är fel att alla band klagar på varann. För övrigt är ju alla band utom vi skit men i alla fall.

Till slut kommer plötsligt en del äldre minnen fram och det visar sig att dom känt varann länge och det kommer fram att Olle stod på rasterna och rökte cigaretter m,m.
Rip Nr9