![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/Bild3.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/Bild4.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/Bild7.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/thumbnail_Bild1.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/thumbnail_Bild5.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/thumbnail_Bild6.jpg\")
<\/a> ![\"\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/thumbnail_Bild8.jpg\")
<\/a><\/span>\nJ\u00e4vliga Tider<\/strong>
\nLiding\u00f6 – Stockholm 1975-1981<\/p>\n
Medlemmar:<\/strong> Historik<\/strong> J\u00e4vliga Tider, ett band fr\u00e5n Liding\u00f6, omfamnade <\/span>den h\u00f6goktaniga energin<\/span> och den ljudbild som p\u00e5minde om Detroits industriella buller.<\/span><\/p>\n Ronnie M Ljungwall, bandets gitarrist och s\u00e5ngare, tecknar en bild av J\u00e4vliga Tider.\u00a0<\/span><\/p>\n – Vi var ett stort kompisg\u00e4ng fr\u00e5n Liding\u00f6 under 70-talet, i sus och dus.<\/span><\/p>\n Larsbergsg\u00e5rden och senare Bodalsg\u00e5rd var samlingsplatserna. <\/span> H\u00e4r stod Detroitrocken h\u00f6gt i kurs, framf\u00f6r allt MC5 och Iggy & Stooges.<\/span><\/p>\n Det f\u00f6rsta bandet som bildades ur detta g\u00e4ng var Big Pats, vilket fick n\u00e5gra av oss att bilda J\u00e4vliga Tider n\u00e5got \u00e5r senare, runt 1975.<\/span><\/p>\n Originalupps\u00e4ttningen var undertecknad p\u00e5 gitarr och s\u00e5ng, H\u00e5kan \u201dFrotte\u201d Frodell p\u00e5 trummor, basisten Tony Frodell och Bengt \u201dPiller\u201d Piehler \u00e4ven han p\u00e5 gitarr.<\/span><\/p>\n Efter n\u00e5got \u00e5r, med replokal p\u00e5 Liding\u00f6, flyttade vi in i ett av skyddsrummen p\u00e5 tunnelbanestationen Universitetet d\u00e4r vi och Big Pats gemensamt delade replokalen.<\/span><\/p>\n P\u00e5 fredagskv\u00e4llarna samlades massvis av ton\u00e5ringar i replokalen f\u00f6r att lyssna p\u00e5 oss och \u00e4ven be om autografer. Det k\u00e4ndes stort f\u00f6r oss d\u00e5. <\/span> Fr\u00e5n b\u00f6rjan lirade vi en hel del covers som Stooges \u201dI wanna be your dog, New York Dolls\u00a0 \u201c<\/span>Vietnamese Baby\u201d, \u00e4ven Ramones och s\u00e5klart <\/span>MC5 fanns med i v\u00e5r setlista. Men allt eftersom \u00e5ren gick b\u00f6rjade vi skriva en hel del eget material som \u201c<\/span>Va e de vi h\u00e5ller p\u00e5 me?!\u201d, \u201cStenh\u00e5rda Kalle\u201d, \u201cJag vill vara fri\u201d, \u201cSpy\u201d och signaturl\u00e5ten – \u201cJ\u00e4vliga tider\u201d.<\/span><\/p>\n Vi spelade mest p\u00e5 olika evenemang men ocks\u00e5 p\u00e5 ungdomsg\u00e5rdar p\u00e5 Liding\u00f6 och R\u00e5gsved.<\/span> N\u00e4r det inte var tidsbegr\u00e4nsade gig s\u00e5 blev vi inropade igen men det fanns ju \u00e4ven arrang\u00f6rer som st\u00e4ngde av str\u00f6mmen efter en halvtimme. Vilket vi fann som en komplimang till h\u00e4ftig rock\u2019n\u2019roll.<\/span><\/p>\n Tyv\u00e4rr s\u00e5 utvecklades jag och Piller \u00e5t olika h\u00e5ll. Jag ville k\u00f6ra p\u00e5 i h\u00f6gre tempo, men Piller hade fastnat i Bluestakter. N\u00e5gonstans runt 1981 hade jag f\u00e5tt nog och b\u00f6rjade ist\u00e4llet spela med Pelle Kruse och Per \u201dHilding\u201d Ekstr\u00f6m, vilka hade replokalen\/skyddsrummet under oss. S\u00e5 det var ingen l\u00e4ngre flytt \u00e4n att b\u00e4ra ner Marshallstacken. H\u00e4r tog vi namnet \u201dSplitter\u201d, men det \u00e4r en annan historia. (30 \u00e5r senare \u00e5terf\u00f6renades Pelle och jag i ett nytt band som fick heta Flavored Feel, med gig p\u00e5 Stockholms och Uppsalas krogar).<\/p>\n <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" J\u00e4vliga Tider Liding\u00f6 – Stockholm 1975-1981 Medlemmar: Ronnie M Ljungwall: Gitarr, s\u00e5ng H\u00e5kan \u201dFrotte\u201d Frodell: Trummor Tony Frodell:<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":6847,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[55,7],"tags":[],"class_list":["post-6842","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lidingo","category-stockholm"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6842","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6842"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6842\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6851,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6842\/revisions\/6851"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/6847"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6842"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=6842"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=6842"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nRonnie M Ljungwall: Gitarr, s\u00e5ng<\/span>
\nH\u00e5kan \u201dFrotte\u201d Frodell: Trummor
\nTony Frodell: Bas
\nCalle Kruse: Bas
\nBengt \u201dPiller\u201d Piehler: Gitarr
\n<\/span><\/p>\n
\nDen g\u00e4ngse uppfattningen av svensk musik under mitten av 1970-talet var att den pr\u00e4glades av dogmatisk progg, svensktoppen, jazzrock och l\u00e4ttlyssnad pop. Men bortom denna huvudstr\u00f6mning, i undervegetationen, fanns en subkultur av betydligt h\u00e5rdare musik som h\u00e5rdrock och det som idag ben\u00e4mns protopunk, inspirerade av band som New York Dolls, MC5, Alice Cooper och Iggy and the Stooges.<\/span><\/p>\n
\n<\/span>
\n<\/span>P\u00e5 somrarna h\u00e4ngde vi p\u00e5 Nordestrand – Gotland, med gitarrer och t\u00e4lt.<\/span><\/p>\n
\n<\/span>
\n<\/span>Den ursprungliga s\u00e4ttningen \u00e4ndrades d\u00e5 Tony Frodell allt f\u00f6r tidigt gick ur tiden, vilket innebar att jag och Piller fick alternera basliret. Calle Kruse (\u00e4ven han fr\u00e5n Liding\u00f6 men inte i samma g\u00e4ng som oss andra), kom med och axlade basen under resten av min tid med bandet.<\/span><\/p>\n
\n<\/span>
\n<\/span>V\u00e5ra gig var ofta st\u00f6kiga med h\u00f6g volym p\u00e5 moddade 100 W Marsahall och vi brukade alltid avsluta med n\u00e5gra minuter med infernalisk tjutande rundg\u00e5ng. De som gillade h\u00f6g volym och rock\u2019n\u2019roll var exalterade.<\/span><\/p>\n