![\"10937865_824193327622901_226262269_n\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/10937865_824193327622901_226262269_n.jpg\")
<\/a>\u00a0![\"arsta_79\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/arsta_79.jpg\")
<\/a> ![\"musikverket_79\"](\"http:\/\/www.punktjafs.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/musikverket_79.jpg\")
<\/a><\/p>\nMedlemmar:<\/strong> Historik:<\/strong> H\u00f6sten 1978 var det dags f\u00f6r namnbyte. Fortfarande var det ”Pojken” p\u00e5 bas och ”Pinch” p\u00e5 gitarr som var grundpelarna i det band som nu gick under namnet Kallsvett. De hade ingen fast s\u00e5ngare eller trummis, utan olika personer kom och gick innan de v\u00e5ren 1979 bytte namn igen, denna g\u00e5ng till Snarklangarna.<\/p>\n ”Pojken” hade nu omskolat sig till s\u00e5ngerska medan ”Pinch” fortsatte att spela gitarr. De fick s\u00e4llskap av Jonas ”Picko” Lundberg p\u00e5 bas och Michael Woxmark p\u00e5 trummor. Repade gjorde de i f\u00f6rorten R\u00e5gsved i en lokal som de delade med Usch och som l\u00e5g v\u00e4gg i v\u00e4gg med Ebba Gr\u00f6ns lokal. F\u00f6ljdaktligen spelade de flertal g\u00e5nger p\u00e5 Oasen.<\/p>\n H\u00f6sten 1979 slutade ”Picko” i bandet och Jocke ”Plutten” Pegard (tidigare Trams) blev hans eftertr\u00e4dare och helt logiskt fick det nya namnet bli FDS (F\u00f6re Detta Snarklangarna)<\/p>\n I februari 1980 sl\u00e4pptes EP:n ”Paranoia” med fyra l\u00e5tar som visade upp ett ganska brett band. H\u00e4r fanns mellan\u00f6sterntong\u00e5ngar i ”Arabien” och den i punksammanhang bitvis balladliknande ”Kemisk lycka”, men ocks\u00e5 tv\u00e5 snabba och sn\u00e4rtiga punkl\u00e5tar vid namn ”Beskyddargl\u00e4dje” och ”Paranoia”. Skivan spelades in p\u00e5 tv\u00e5 dagar och pressades i 500 exemplar.<\/p>\n Sommaren 1980 plockade de in en femte medlem Johnny Essing fr\u00e5n Incest Brothers och Usch. En produktiv period f\u00f6ljde, men i slutet av 1980 hade gl\u00f6den falnat och inspirationen slutat infinna sig. De repade alltmer s\u00e4llan och bandet dog ut.<\/p>\n Essing gick vidare till Spion 13 och senare Bob Hund. ”Pojken” till Alarm X och Michael till Brilliant Boys. Diskografi:<\/strong> \u00d6vriga inspelningar:<\/strong> Replokalen okt 1979, Oasen 1989, Replokal sommaren 1980. Fr\u00e5n Aftonbladets Ung-bilaga. s\u00f6ndagen den 7 oktober 1979<\/strong><\/p>\n tv: Picko , eller Jonas som han heter, spelade bas i Snarklangarna sist vi s\u00e5gs. Numer l\u00e4r han ha g\u00e5tt \u00f6ver till ett annat band. Det betyder inte att det krisat ihop sig i Snarklangarna. Och hakkorset p\u00e5 tr\u00f6jan betyder inte att man \u00e4r fascist. Tv\u00e4rtom<\/p>\n Snarklangarna dvs. Eva Johansson 19, Micke Woxmark 14, Jonas Lundborg 15, och Patrik Nilsson 17 har snart funnits i ett \u00e5r. Jag tr\u00e4ffar Snarklangarna en kv\u00e4ll n\u00e4r de repeterar. Replokalen ligger i R\u00e5gsveds tunnelbanestation. Tillsammans med andra band hyr de n\u00e5gra tomma skyddsrum av Stor-Stockholms lokaltrafik, SL. F\u00f6r 14 000 kr per \u00e5r, mer \u00e4n vad de flesta innerstadskontor kostar.<\/p>\n Jag l\u00e4mnar R\u00e5gsveds k\u00f6pcentrum som ligger \u00f6de och tomt, passerar en gr\u00e5 nedklottrad j\u00e4rnd\u00f6rr. Uppf\u00f6r en trappa. Och studsar tillbaka av den starka musiken som m\u00f6ter mig. Sj\u00e4lvf\u00f6rtroende Micke som suttit tyst hela tiden b\u00f6rjar ot\u00e5ligt smattra med trumpinnarna. Han vill inte alls sitta h\u00e4r och bli intervjuad. Han vill spela. Han s\u00e4ger inte ett ord.<\/p>\n Picko klinkar p\u00e5 basen. Jag sitter och k\u00e4nner mig tantig. T\u00e4nker att de h\u00e4r ungarna tycker nog alla \u00f6ver 25 \u00e4r borgerliga. Jag best\u00e4mmer mig f\u00f6r att g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k med Patrik, eller Pinch som han heter n\u00e4r han spelar gitarr. N\u00e4r jag undrar vad Pinch har f\u00f6r dr\u00f6mmer om framtiden v\u00e4rjer han sig. Fr\u00e5n Aftonbladets Ung-bilaga. s\u00f6ndagen den 7 oktober 1979<\/strong> Fotnot. Ingmaris reportage handlade om Oasen och om ungdomarna som var involverade i verksamheten. Oasen stod vid det h\u00e4r tillf\u00e4llet \u00e5terigen utan lokaler.<\/p>\n<\/a><\/a> <\/a><\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n<\/a>
\n<\/a>Snarklangarna \/ FDS<\/strong>
\nR\u00e5gsved – Stockholm 1978-1980 (Foto: Micke Rip – Hatte Stiwenius)<\/p>\n
\nEva ”Pojken” Johansson: S\u00e5ng
\nPatrik ”Pinch” Nilsson: Gitarr
\nJonas ”Picko” Lundberg: Bas
\nJocke ”Plutten” Pegard: Bas
\nMichael Kid Woxmark: Trummor
\nJohn Essing: Gitarr<\/p>\n
\nEva ”Pojken” Johansson och Patrik ”Pinch” Nilsson arbetade v\u00e5ren 1978 p\u00e5 Hotell Diplomats restaurang i Stockholm. Eftersom b\u00e5da var intresserade av punk best\u00e4mde de sig f\u00f6r att starta ett band. Efter ett par m\u00e5nader hade de sparat tillr\u00e4ckligt med slantar f\u00f6r att kunna k\u00f6pa instrument. De kallade sig f\u00f6r Ingenting.<\/p>\n
\nFr\u00e5n boken Ny V\u00e5g<\/strong><\/p>\n
\nEP: Paranoia – Arabien – Beskyddargl\u00e4dje – Kemisk lycka (FDS FDS 801 -80)<\/p>\n
\nN\u00e5gra inspelningar kan avlyssnas\/laddas ned H\u00c4R<\/a><\/p>\n<\/a>
\nSnarklangarna\u00a0<\/strong>
\n – ett av m\u00e5nga punkband i Oasen<\/strong><\/p>\n
\nSnarklangarna \u00e4r ett av Stockholms hundratals punkband och ett av banden knutna till Oasen i R\u00e5gsved.<\/p>\n
\nSnarklangarna vr\u00e5lar sin musik om och om igen. N\u00e4r \u00f6ronen vecklat ut sig urskiljer jag texterna i ”Paranoia” och ”Beskyddargl\u00e4dje”. Det \u00e4r Eva Johansson som skrivit texterna till de l\u00e5tarna. Eva eller Pojken som hon ocks\u00e5 kallas sjunger i Snarklangarna, men ibland hoppar hon in p\u00e5 basen.
\n– Jag tycker det \u00e4r roligare att bara sjunga. Jag hinner s\u00e4llan tr\u00e4na p\u00e5 basen. J\u00e4mt n\u00e4r jag kommer hem t\u00e4nker jag: ”Oj nu m\u00e5ste jag tr\u00e4na p\u00e5 basen”. Men sen g\u00e5r jag och l\u00e4gger mig och sover ist\u00e4llet, f\u00f6r jag \u00e4r s\u00e5 tr\u00f6tt, jag har n\u00e4stan f\u00f6r mycket att g\u00f6ra. Jag jobbar heltid och jobbar mycket med Oasen ocks\u00e5.<\/p>\n
\nJag fr\u00e5gar Eva vad Oasen betyder f\u00f6r henne.
\n– Jag har f\u00e5tt mycket st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende sen jag b\u00f6rjade med Oasen. Nu vet jag att jag klarar av saker. Innan litade jag inte p\u00e5 mig sj\u00e4lv. Jag t\u00e4nkte: ”Nej, det h\u00e4r \u00e4r fr\u00f6 sv\u00e5rt f\u00f6r mig, det h\u00e4r kan jag inte fixa”.
\nMen n\u00e4r jag kom med i Oasen tog folk tag i mig och sa: ”Du kan v\u00e4l \u00e5tminstone f\u00f6rs\u00f6ka, vi ska hj\u00e4lpa dig”. Sen b\u00f6rjade jag kunna ta mer och mer ansvar och det gick b\u00e4ttre och b\u00e4ttre.\u00a0Picko s\u00e4ger att han orkar i alla fall inte springa p\u00e5 m\u00f6ten. Han \u00e4r d\u00f6less p\u00e5 m\u00f6ten efter tv\u00e5 \u00e5r i Kommunistisk ungdom.
\n– Prat, prat, prat. Det \u00e4r inte det som beh\u00f6vs utan att folk g\u00f6r n\u00e5gonting. Sen bor jag ju l\u00e5ngt h\u00e4rifr\u00e5n. Det tar tv\u00e5 timmar med tunnelbanan att \u00e5ka till R\u00e5gsved och hem igen. Foresten har jag annat f\u00f6r mig \u00e4n att g\u00e5 p\u00e5 m\u00f6ten numera. Jag \u00e4gnar mig \u00e5t sex och samlevnad.
\nEva river i sitt r\u00f6da h\u00e5r och avbryter.
\n– Men det \u00e4r viktigt att man g\u00e5r p\u00e5 m\u00f6tena f\u00f6r det \u00e4r en massa praktiska saker som m\u00e5ste fixas. Och v\u00e5ra m\u00f6ten \u00e4r inte som andras m\u00f6ten. Vi har igen j\u00e4vla ordf\u00f6rande som sitter och best\u00e4mmer, utan vill man s\u00e4ga n\u00e5t s\u00e5 g\u00f6r man det.
\nJag undrar hur det kommer sig att Picko gick med i KU redan n\u00e4r han var 13 \u00e5r
\n– Min mamma \u00e4r VPK:are, hon har indoktrinerat mig. Hon \u00e4r v\u00e4ldigt bra, men hon \u00e4r v\u00e4ldigt borgerlig ocks\u00e5. Hon \u00e4r s\u00e5 noga med att man ska st\u00e4da t ex. Jag tycker det \u00e4r OK n\u00e4r dammtussarna ligger d\u00e4r dom ska.<\/p>\n
\nJobbar du?
\n– J\u00e4mt.
\nDu pluggar inte?
\n– Nej, jag jobbar halvtid. Som porslinsv\u00e5rdartekniker.
\nVad \u00e4r det?
\n– Diskare. Man l\u00e4r sig olika tallrikstorlekar och man l\u00e4r sig hur k\u00e4rringarna p\u00e5 \u00d6stermalm beter sig n\u00e4r de best\u00e4ller varor.
\nVar jobbar du?
\n– P\u00e5 Diplomat Tea House p\u00e5 Strandv\u00e4gen.
\nD\u00e4r jobbar jag ocks\u00e5 inflikar Eva. Det var roligare f\u00f6rut n\u00e4r Pinch och jag jobbade tillsammans i k\u00f6ket.
\nL\u00e4mnar de mycket gr\u00e4dde kvar p\u00e5 tallrikarna?
\n– Nej. Det \u00e4r tjafsiga gamla k\u00e4rringar som g\u00e5r d\u00e4r. De \u00e4r inte kloka, de ringer och hem till sl\u00e4kten och ber\u00e4ttar att de \u00e4r p\u00e5 Diplomat Tea House och att de sett prinsessan Christina d\u00e4r. En s\u00f6ndag skulle folk varit d\u00e4r och spr\u00e4ngt. D\u00e5 hade prinsessan Christina f\u00f6delsedagskalas d\u00e4r och Silvia och Victoria var d\u00e4r. Usch.<\/p>\n<\/a>
\nPhilip Hot Boys
\nEva: Vad hette han, den senaste ungen hon fick?
\nMicke: Prins Bertil.
\nPicko: Carl, Philip, Bertil, Johnatan eller n\u00e5t s\u00e5nt.
\nEva: Det skulle man d\u00f6pa ett bad till.
\nPinch: Philip Hot Boys.<\/p>\n
\n– Det \u00e4r klart att man dr\u00f6mmer. Hoppas. Men det finns ju inte s\u00e5 mycket att hoppas p\u00e5. Det \u00e4r s\u00e5 meningsl\u00f6st, det g\u00e5r ju \u00e5t helvete med den h\u00e4r planeten inom 30 \u00e5r. Det \u00e4r inte s\u00e5 mycket att dr\u00f6mma om. Det g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 \u00e5t helvete.
\n– Jag \u00e4r optimist, s\u00e4ger Picko. Det \u00e4r sv\u00e5rt, men jag \u00e4r det \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n
\n Text: Ingmarie Eriksson Foto: Hans Stiwenius<\/strong><\/p>\n