broadnews utlöstes för tidigt. Detta betyder vanligtvis att någon programkod i tillägget eller temat körs för tidigt. Översättningar ska läsas in vid åtgärden init eller senare. Mer information finns i Felsökning i WordPress. (Detta meddelande lades till i version 6.7.0.) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6121
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1896
{"id":178,"date":"2014-10-30T22:52:28","date_gmt":"2014-10-30T21:52:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.punktjafs.com\/?p=178"},"modified":"2014-10-30T22:52:28","modified_gmt":"2014-10-30T21:52:28","slug":"four-mandarines","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.punktjafs.com\/?p=178","title":{"rendered":"Four Mandarines"},"content":{"rendered":"Four Mandarines Medlemmar:<\/strong> Historik:<\/strong> Singeln spelades in i racerfart. Klockan nio p\u00e5 morgonen gick de in i Studio Decibel och fyra timmar senare var de klara. Antalet p\u00e5l\u00e4gg var med andra ord v\u00e4ldigt f\u00e5.<\/p>\n Resultatet blev tv\u00e5 snabba och larmiga l\u00e5tar. Att New York Dolls, The Stooges och senare \u00e4ven Ramones stod f\u00f6r influenserna var inte sv\u00e5rt att lista ut. Gitarristen Janne Anderson hade v\u00e4ggarna fulla med Dolls-affischer hemma. Systern Mona (senare Sahlin och s-politiker) hade dock valt Chile-planscher till sitt rum.<\/p>\n Janne fick sin f\u00f6rsta gitarr redan 1974, s\u00e5 n\u00e4r punken kom kunde han spela. Han och kompisen Jana Bluchert (bas) hade lattjat i diverse olika band under ett par \u00e5r innan Four Mandarines sattes ig\u00e5ng redan 1977. F\u00f6rutom Janne och Jana var det Pierre Munkenberg p\u00e5 s\u00e5ng och Johan Karlsson p\u00e5 trummor.<\/p>\n Sina f\u00f6rsta spelningar gjorde de p\u00e5 en rockbandt\u00e4vling, sedan f\u00f6ljde ytterligare n\u00e5gra p\u00e5 ungdomsg\u00e5rdar samt en nere i Malm\u00f6 tillsammans med Madhouse, Kal P Dal och Problem.<\/p>\n Den sista spelningen av de knappa tio de genomf\u00f6rde, blev ett minne som de sent ska gl\u00f6mma. Det var p\u00e5 p\u00e5skafton v\u00e5ren 1978 som de ensamma fyllde stora Domino till bristningsgr\u00e4nsen.<\/p>\n Till f\u00f6ljd av reploklalsstrul och en trummis som ville spela jazz lades bandet d\u00e4refter ner.<\/p>\n Janne och Jana gjorde en EP under namnet Mandarines innan Janne, efter ett \u00e5r i The Pain, startade Janne Anderson Pop (senare JAPOP). D\u00e4refter gjorde han skivor i eget namn och som House of Anderson.<\/p>\n Pierre fortsatte som skivbolagsdirekt\u00f6r f\u00f6r Mandarine Records som bland annat gav ut Alien Beat och The Moderns.<\/p>\n L\u00e5tar:<\/strong> Silver son Johnnie – Ease my pain<\/p>\n Diskografi:<\/strong> Scratch Nr5 Efter ett litet tag dyker tv\u00e5 av bandets fyra medlemmar upp. Det \u00e4r bandets s\u00e5ngare Pierre Munkeborg och basisten Jana Bluchert, som tillsammans med gitarristen Janne Andersson och trummisen Joahn Karlsson utg\u00f6r Four Mandarines. Vad har ni f\u00f6r influenser? \u201dEn tr\u00e5kig sak med \u201dnew wave\u201d-etiketten \u00e4r att folk som inte \u00e4r insatta (d.v.s. en massa dumma ungar) som sett Sex Pistols och tyckt att de var \u00e4ckliga, sedan g\u00e5r man och tror att alla new wave-band \u00e4r likadana. Sen spelar det inge roll hur trevlig man \u00e4r, folk (?) tror \u00e4nd\u00e5 att man \u00e4r en otrevlig punkrockare, och lyssnar inte till musiken\u201d. <\/strong>R.I.P Nr13 Janne Anderson Story<\/strong> – Elgitarr var det enda instrument med drag i, d\u00e4rf\u00f6r valde jag det. Akustisk gitarr \u00e4r inte lika mycket ov\u00e4sen, det retar ingen. S\u00e5 f\u00f6rklarar Janne om man fr\u00e5gar varf\u00f6r han valde att just b\u00f6ra lira elgitarr. Hans st\u00f6rsta influenser \u00e4r Bill Nelson fr\u00e5n Be-bop DeLuxe, Mick Green fr\u00e5n Pirates och naturligtvis Johnny Thunders vilket alla f\u00f6rst\u00e5r som varit hemma hos Janne och sett alla hans Dolls-bilder p\u00e5 v\u00e4ggarna. Four Mandarines var allts\u00e5 inte Jannes f\u00f6rsta band. Det var minst en 6-7 stycken innan, bara en massa sm\u00e5band men i alla fall ”outvecklade variationer p\u00e5 ingenting” kallar Janne musiken de lirade. Men det var en grupp innan som det h\u00e4nde lite med och som spelade ute en hel del.<\/p>\n Satisfied hette dom och medlemmarna var desamma som senare skulle bli Four Mandarines. Enda skillnaden var namnet och att de lirade mer h\u00e5rdrock. – Fast h\u00e5rdrock \u00e4r mer en attityd \u00e4n musik, tycker jag. Mer ett s\u00e4tt att vara. Alla musikkritiker verkar vara s\u00e5 j\u00e4vla pigga p\u00e5 att hoppa ner p\u00e5 folk som lirar h\u00e5rdrock.\u00a0Men jag anser att st\u00f6rre delen av alla punkband i Stockholm lirar vad folk i allm\u00e4nhet kallar f\u00f6r\u00a0h\u00e5rdrock. Men bara f\u00f6r att de har en annan frisyr och s\u00e5, s\u00e5 \u00e4r det punk.<\/p>\n Four Mandarines bildades eller r\u00e4ttare sagt bytte namn i feb-mars -77. Samanlagt hann Four Mandarines upptr\u00e4da 10-20 g\u00e5nger. Mest spelade de p\u00e5 ungdomsg\u00e5rdar tillsammans med andra band. Men en g\u00e5ng upptr\u00e4dde de p\u00e5 Domino som huvudband till och med. Den sista spelningen. Det var en ganska konstig kv\u00e4ll. Killen som \u00e4gde st\u00e4llet trodde att det inte skulle koma n\u00e5n publik och att hela kv\u00e4llen skulle bli ett fiasko. Det hade n\u00e4mligen varit d\u00e5ligt med publik de senaste m\u00e5naderna, och ett helt ok\u00e4nt svenskt band dessutom, det var d\u00f6mt att misslyckas. Men \u00e4garen trodde fel Domino var fullsatt och ist\u00e4llet f\u00f6r tipsade 300 personer kom det 1500. Snacka om att killarna blev stora i korken d\u00e5. En annan of\u00f6rgl\u00f6mlig spelning f\u00f6r Janne \u00e4r den d\u00e5 Mick Jones kom upp och lirade p\u00e5 en konsert med Lesbian Hardcore (numera Reeperbahn), Madhouse och Four Mandarines samma kv\u00e4ll som Clash lirade p\u00e5 Gr\u00f6na Lund, sommaren 77. Sommaren 77 kom \u00e4ven Four Mandarines singel ”Siver Son Johnnie\/Ease my pain” och vill man kalla den f\u00f6r punk var det Sveriges f\u00f6rsta punksingel. Kallar man det hellre f\u00f6r nya v\u00e5gen var allt Madhouse hemmagjorda platta ”Innervoice” f\u00f6re. Om man nu vill kalla Madhouse f\u00f6r nya v\u00e5gen….Iallafall \u00e4r det s\u00e4kert att Madhouse singeln inspirerade Four Mandarines till att sj\u00e4lva g\u00f6ra det.<\/p>\n – Jag tyckte inte att Madhouse skiva var speciellt bra men kunde dom s\u00e5 kunde v\u00e4l vi. Men det hade \u00e4nd\u00e5 inte blivit n\u00e5gonting om inte Pirre (s\u00e5ngaren) startat sitt skivbolag och pr\u00f6jsat allting. En svensk skiva som dessutom gjordes p\u00e5 ett hemmagjort m\u00e4rke som i England var i Sverige unikt d\u00e5. Men Four Mandarines blev inte n\u00e5gra inrikes stj\u00e4rnor f\u00f6r det.<\/p>\n Visserligen skrev tidningarna lite grann och de fick spelningar\u00a0i bl.a. Malm\u00f6 men n\u00e5gon st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet riktades aldrig mot dem. Och skivan blev aldrig distribuerad utanf\u00f6r Stockholm utan s\u00e5ldes till skivaff\u00e4ren Space Records som i sin tur s\u00e5lde den vidare till andra aff\u00e4rer i stan. De blev i alla fall av med hela upplagan p\u00e5 1000 ex och det hela gick ihop f\u00f6r Pirre.<\/p>\n Det var Janne som ensam skrev alla l\u00e5tarna till Four Mandarines repertoar och det var bl. a. orsaken till att bandet splittrades. Egentligen skulle Four Mandarines varit med p\u00e5\u00a0Sonets s\u00f6mnpiller-Lp ”Swedish tracks-79” tillsammans med en massa andra ”l\u00e4ckra kraftrockare”. De spelade till och med in tv\u00e5 l\u00e5tar men hoppade av d\u00e5 de h\u00f6rde dom andra bandens bidrag. Ist\u00e4llet best\u00e4mde de sig f\u00f6r att g\u00f6ra en uppf\u00f6ljare till ”Silver Son Johnnie” och spelade in ytterligare tv\u00e5 l\u00e5tar. Men, sen, gruppen sprack. Varf\u00f6r? Janne tog kontakt med EMI som varit intresserade av Four Mandarines och de tyckte \u00e4ven Mandarines l\u00e4t intressant. D\u00e4rf\u00f6r fick de lov att g\u00f6ra en EP. De repeterade in de fyra l\u00e5tarna p\u00e5 tv\u00e5 veckor tillsammans med en trummis. D\u00e4refter var det dags f\u00f6r inspelning av Epn och Mandarines existerade sen inte l\u00e4ngre. Om n\u00e5gon \u00e4nnu inte skaffat EPn, b\u00f6rja s\u00f6ka igenom stans skivaff\u00e4rer. Tack vare de underbara popl\u00e5tarna \u00e4r den v\u00e4rd lite extra besv\u00e4r n\u00e4r s\u00e4kert plattan blir en raritet om en massa \u00e5r. EMI pressade n\u00e4mligen bara upp 1000ex och den \u00e4r numer utg\u00e5ngen. Tre av l\u00e5tarna kommer fr\u00e5n Four Mandarines-tiden och en skrev Janne speciellt f\u00f6r EPn: ”Svensk powerpop” som poster skrev…<\/p>\n N\u00e4r Mandarines endast var ett minne blott b\u00f6rjade Janne som gitarrist i Reperbahn. Samtidigt bildade han ett annat band med Danne, basisten fr\u00e5n Reperbahn, och Nisse som spelade trummor p\u00e5 Mandarines EPn. De skulle egentligen gjort en platta ihop men det fungerade aldrig.<\/p>\n Janne Andersson som gitarrhj\u00e4lte i Reeperbahn h\u00f6ll inte heller i all evighet. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att ta semester fr\u00e5n gitarrarbetet gick Janne med i Tears (numera The Radio). T\u00e5rarna hade h\u00f6rt talas om hans talanger och ringde upp honom och fr\u00e5gade om han ville komma och lira p\u00e5 prov. Nu var det som sagt Pains tur att ha Janne helt ensam, n\u00e4stan. Hur fick du det jobbet, en ren slump igen eller? – Jag trivdes bra i Pain, J\u00e4vligt bra till och med. Pain \u00e4r hittills det roligaste g\u00e4nget jag spelat i.\u00a0F\u00f6r vi var ett bra band och vi spelade bra ihop. Det var synd att det aldrig blev n\u00e5t med Englands-turn\u00e9n. I samband med turn\u00e9n skulle Pain gjort en skiva p\u00e5 engelska Hurricane records. Men eftersom turn\u00e9n sprack gjorde \u00e4ven skivplanerna det. Janne tycker det var lika bra. F\u00f6r trots allt \u00e4r det en konstig v\u00e4g att g\u00e5 och g\u00f6ra en skiva i England n\u00e4r alla medlemmar bor i Sverige.\u00a0De hade ju \u00e4nd\u00e5 varit tvungna att \u00e5ka hem n\u00e4r pengarna var slut.<\/p>\n B\u00e5de Janne, Hocky och Stejmo fick g\u00e5 till svenska ambassaden f\u00f6r att f\u00e5 r\u00e5d at \u00e5ka hem. Janne f\u00f6rs\u00f6kte bilda ett band med tillsammans med basisten i Bitch men det funkade inte heller. Strax efter hemkomsten fr\u00e5n England slutade Janne och gamla Pain splittrades.<\/p>\n Trogna RIP-l\u00e4sare vet varf\u00f6r, Janne skulle ut och turnera med Ulf Lundell och Pain skulle d\u00e5 vara tvungna att l\u00e4gga av i 1\/12 m\u00e5nad d\u00e5 turn\u00e9n p\u00e5gick. Ist\u00e4llet splittrades bandet.<\/p>\n Hade du fortsatt med Pain om inte Lundell kommit i v\u00e4gen? Men f\u00f6rr eller senare hade jag nog lagt av \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra min egen grej. Det var bara en tidsfr\u00e5ga och det tror jag dom f\u00f6rstod. – Det \u00e4r kul att spela med Lundell och prova lite av varje. Det mesta av vad han g\u00f6r \u00e4r j\u00e4vligt bra. Jag f\u00e5r spela precis som jag vill, fullst\u00e4ndigt. Bara jag h\u00e5ller mej till l\u00e5ten. Jag spelar som jag g\u00f6r, annars skulle han inte vilja ha mej med. Droger, d\u00e5liga flickor, d\u00e5lig mat, d\u00e5ligt med s\u00f6mn etc, etc. Men efter en vecka uppt\u00e4cker man att vill du, kan du \u00e4ta bra mat. Vill du, slipper du bry dej om d\u00e5liga flickor. Vill du, slipper du dricka sprit och stoppa sprutor i armen. Man kan lika g\u00e4rna springa ut och jogga och l\u00e4gga sej tidigt. Men trots att Janne trivdes med turn\u00e9livet kommer han inte ta n\u00e5gra fler s\u00e5na jobb om inte Ulf ber honom.<\/p>\n F\u00f6r Janne har inte en tanke p\u00e5 att bli kompmusiker. I och f\u00f6r sig skulle det vara l\u00e4tt f\u00f6r honom att bli det, hoppa in i n\u00e5t band och lira gitarr och bakgrundss\u00e5ng.<\/p>\n Det skulle vara bekv\u00e4mt men Janne vill pr\u00f6va sina egna vingar f\u00f6rst och se om han kan g\u00f6ra n\u00e5t bra sj\u00e4lv. Efter turn\u00e9n varvade Janne ner ett tag sen b\u00f6rjade han s\u00f6ka killar till ett nytt band, Janne Andersson POP. Trummis var det inga problem med f\u00f6r det hade han redan. Det skulle bli Stejmo fr\u00e5n gamla Pain. Men att hitta en basist eventuellt en kompgitarrist var desto sv\u00e5rare.<\/p>\n – Man har kanske f\u00f6r h\u00f6ga prestationer. Men det m\u00e5ste vara snubbar som man gillar annars kan dom vara hur duktiga som helst och det blir \u00e4nd\u00e5 d\u00e5ligt resultat. Och tillsammans gjorde de troligen en av Sveriges b\u00e4sta rockplattor n\u00e5gonsin. Troligen kommer den snart och strax f\u00f6re sl\u00e4pps en hitsingel fr\u00e5n LPn, ”Var min v\u00e4n” heter den.F\u00f6rst efter det att plattan spelades in d\u00f6k en l\u00e4mplig basist upp.<\/p>\n Latte Kronlund och kommer n\u00e4rmast fr\u00e5n gruppen smisk. Det var Danne sj\u00e4lv som ordnade honom eftersom han ville g\u00e5 in f\u00f6r Reeperbahn.<\/p>\n Ett litet smakprov p\u00e5 hur Janne Andersson Pop kommer att l\u00e5ta i studio hittar man bland sp\u00e5ren p\u00e5 julskivan ”glitter gl\u00f6gg & rock n roll” fr\u00e5n EMI. Tv\u00e5 l\u00e5tar bidrar de med, dels den tagna ”Rudolf med r\u00f6da mulen” och Jannes egen l\u00e5t ”Sp\u00e5r i sn\u00f6n”.<\/p>\n Man kan v\u00e4l inte v\u00e4nta sig jultexter och bj\u00e4llror p\u00e5 den kommande LPn men trycket och Jannes v\u00e4lk\u00e4nda melodier som sitter efter en genomlyssning kommer s\u00e4kert att finnas. Men en \u00f6verraskning blir det, Janne kommer att sjunga p\u00e5 svenska vilket han aldrig tidigare gjort p\u00e5 en egen platta.<\/p>\n – Jag har pr\u00f6vat en hel del av mina l\u00e5tar p\u00e5 svenska och det l\u00e5ter mycket roligare. Dessutom bor jag i Sverige och t\u00e4nker forts\u00e4tta med det. Sverige \u00e4r det enda som spelar n\u00e5n roll f\u00f6r mej just nu. – N\u00e4r jag var yngre valde jag mellan att bli fotbollspelare eller rockmusiker. Nu skulle jag aldrig kunna sluta helt med musiken och ta ett annat jobb hellre g\u00e5r jag och h\u00e4nger mej. Det \u00e4r sant. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Four Mandarines Stockholm 1977-1978 Medlemmar: Pierre Munkeborg: S\u00e5ng Jana Bluchert: Bas Johan Karlsson: Trummor Janne Andersson: Gitarr Historik:<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-178","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-stockholm"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=178"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions\/179"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.punktjafs.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Stockholm 1977-1978<\/p>\n
\nPierre Munkeborg: S\u00e5ng
\nJana Bluchert: Bas
\nJohan Karlsson: Trummor
\nJanne Andersson: Gitarr<\/p>\n
\nFour Mandarines var tidiga. Redan 1977 spelades debutsingeln \u201dSilver son Johnnie\u201d in, och en knapp m\u00e5nad senare b\u00f6rjade de springa runt f\u00f6r att kr\u00e4nga den p\u00e5 Stockholms skivbutiker. D\u00e4rmed blev den Sveriges andra punksingel efter Madhouses \u201dinnervoice\u201d.<\/p>\n
\nSingel: Silver son Johnnie – Ease my pain (Mandarine records – Foreman 1 -77 1000ex)
\nCD: Svenska Punkklassiker: Silver son Johnnie (MNW MNWCD 2012 – 2003)
\nEP: Mandarines (Janne + Jana) Trust you – Lose youre love – You\u00b4re telling me lies – When I do, I will die (EMI – Harvest C7 006-35386 -78)<\/p>\n
\nFour Mandarines \u00e4r ett svenskt New Wave-band, eller rockband, eller vad du vill, fr\u00e5n Nacka, som verkar vara landets rockcentrum nu f\u00f6r tiden. (Madhouse, t.ex. \u00e4r ju ocks\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n.) Four Mandarines har en suver\u00e4nt bra singel, \u201dSilver son Johnnie\u201d bakom sig. (Se singelrecension)<\/strong>
\n<\/strong>
\nDen 14:e januari tar sig Scratch! Till Four Mandarines, snart f\u00e4rdigbyggda, skivstudio p\u00e5 Kungsholmen, f\u00f6r att intervjua ett par av killarna i gruppen. Det som ska bli sj\u00e4lva inspelningslokalen ligger i v\u00e5ningens k\u00e4llare, och d\u00e4r \u00e4r v\u00e4ggarna t\u00e4ckta av \u00e4ggkartonger, s\u00e5 det m\u00e4rks att det \u00e4r en studio det ska bli…. Hur som helst s\u00e4tter vi oss i en soffa och h\u00e4lsar p\u00e5 en rufsig hund i v\u00e4ntan p\u00e5 gruppmedlemmarna.<\/p>\n
\nDe ber\u00e4ttar att Four Mandarines bildades ur bandet Satisfied, som hade samma medlemmar som Mandarines f\u00f6rutom basisten.
\nBandet bildades p\u00e5 vintern 77, f\u00f6r att kunna spela p\u00e5 en punkfest som n\u00e5gon i plugget ordnat. De gjorde iordning ett program med bl.a. en del Ramonesl\u00e5tar. D\u00e5 lirade de mest p\u00e5 sk\u00e4mt, men efter ett tag besl\u00f6t de sej f\u00f6r att st\u00e4lla upp i en popbandst\u00e4vling i Farsta.
\nDet var n\u00e4r de skulle anm\u00e4la sej till den t\u00e4vlingen de kom att kalla sej \u201d Four Mandarines\u201d. Arrang\u00f6rerna fr\u00e5gade vad gruppen hetta, och de bara drog till med namnet. (Det betyder f.\u00f6 inte \u201dfyra mandariner\u201d \u2013 det skulle stavas \u201dfour mandarins\u201d \u2013 en tillfr\u00e5gad person fr\u00e5n U.S.A kunde t\u00e4nka sej betydelsen \u201dfyra avlagda politiker\u201d (!))
\nHur som helst, t\u00e4vlingen gick bra, (d.v.s. det var ett j\u00e4vla tryck n\u00e4r Mandarines spelade.)
\n\u201dHelt v\u00e5ra polares f\u00f6rtj\u00e4nst. De var med bland publiken.\u201d p\u00e5pekar Jana och Pierre.
\nSedan h\u00f6ll gruppen p\u00e5 litet till och fr\u00e5n. De spelade bl.a. p\u00e5 en fest ordnad av Stigge \u2013 redakt\u00f6ren f\u00f6r Schizophenic \u2013 och The Pain, en annan New Wave-grupp fr\u00e5n Nacka, fixade en Farsta-spelning. Efter ett tag b\u00f6rjade de fundera p\u00e5 att g\u00f6ra en skiva.
\n\u201dMadhouse hade redan gjort sin singel, och n\u00e4r vi s\u00e5g hur l\u00e4tt det var, s\u00e5 best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att g\u00f6ra en sj\u00e4lva.\u201d
\n\u201dS\u00e5 vi avtalade tid med studion H.Z., men just n\u00e4r vi skulle spela in skivan visade det sig att de dubbelbokat just vid den tiden.\u201d f\u00f6rklarar de.
\nAllts\u00e5 blev de tvungna att s\u00f6ka upp en annan studio. Det blev decibel.
\n\u201dD\u00e4r fick vi en tid klockan 8 en s\u00f6ndagsmorgon. (Hemskt \u2013 red. ) Hela singeln spelades in p\u00e5 1 \u00bd timme. Sen mixade vi den i en timme p\u00e5 m\u00e5ndag. Skivomslaget fixade vi p\u00e5 en timme. Vi \u00e5kte till ett nedlagt pappersbruk och tog omslagsbilden. Trummisen (Johan) sk\u00f6tte layouten.\u201d
\n\u201dSen fick vi v\u00e4nta ett l\u00e5ngt tag p\u00e5 skivan. Av n\u00e5gon anledning verkade den alltid ligga unders i h\u00f6gen…\u201d
\nHur gick f\u00f6rs\u00e4ljningen?
\n\u201dVi pressade den i 1000 exemplar, och vi har s\u00e5lt n\u00e4stan alla nu\u201d. S\u00e4ger Pierre. \u201dDe h\u00e4r \u00e4r faktiskt de allra sista.\u201d forts\u00e4tter han, och g\u00f6r en gest mot en liten l\u00e5da med ett 30-tal ex.
\n\u201dVi gav f\u00f6rst\u00e5s bort n\u00e4stan hundra ex. Till disc-jockeys och folk som skulle kunna distribuera skivan.\u201d
\nEn av de som fick skivan f\u00f6r att kunna hj\u00e4lpa bandet var Rock-Ernst p\u00e5 YTEF.
\n\u201dMen han var van protestmusik och blev alldeles kn\u00e4ckt n\u00e4r han h\u00f6rde den, \u00e4ven om han l\u00e5tit positivt inst\u00e4lld innan dess. Han fick nog hj\u00e4rnbl\u00f6dning n\u00e4r han lyssnade. \u201dDet l\u00e5ter f\u00f6r h\u00e5rt\u201d tyckte han.\u201d
\nMandarines fick hj\u00e4lp att distribuera skivan av Space Rec. I Stockholm, som s\u00e5lde den i aff\u00e4ren. Och sj\u00e4lva tryckte de upp reklam.
\nInnan de spelat in singeln f\u00f6rs\u00f6kte de f\u00e5 t.ex. CBS att distribuera den, men det blev kalla handen \u2013 f\u00e4rst\u00e5s. Men nu efter\u00e5t har tre stora skivbolag \u2013 CBS, EMI och Sonet kontaktat Four Mandarines och bett att f\u00e5 ta sig an gruppen.
\n\u201dMen vi v\u00e4grar. Vi tycker att om det inte passade sej att hj\u00e4lpa oss f\u00f6rut, s\u00e5 passar det sej inte nu heller.\u201d S\u00e5 nu h\u00e5ller de sej till egna Mandarine records.<\/p>\n
\n\u201dRamones!\u201d svarar Jana, och man h\u00f6r verkligen utropstecknet. \u00c4mnet avslutat.
\nFinns det proplem att f\u00e5 spelningar?
\n\u201dOm man inte vill spela p\u00e5 ungdomsg\u00e5rdar \u2013 ja.\u201d
\n\u201dOch publiken har en s\u00e5n taskig inst\u00e4llning d\u00e4r. De g\u00e5r dit f\u00f6r att paja allt f\u00f6r dom som spelar. \u201dNer med bandet och p\u00e5 med Boney M\u201d \u00e4r ungef\u00e4r vad de flesta tycker. Det blir n\u00e4stan ingen som g\u00e5r dit f\u00f6r att lyssna p\u00e5 de som lirar d\u00e4r.\u201d
\n\u201dI Satisfied fick vi erfarenheten av s\u00e5n publik. En g\u00e5ng n\u00e4r vi spelade kom det en sniffare med dunk och allt och lyckades riva ner hela ljuss\u00e4ttningen. Det fick vi betala, trots att \u00e4garen hade lovat att han skulle betala f\u00f6r all f\u00f6rst\u00f6relse publiken gjorde.\u201d
\n\u201dEn annan sak \u00e4r att Stockholmspubliken \u00e4r s\u00e5 bortsk\u00e4md. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga band som kommer till Stockholm att den inte bryr sig om ok\u00e4nda svenska band. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r grupper att fixa spelningar och bli k\u00e4nda i Stockholm. Det \u00e4r f\u00f6r ont om sm\u00e5lokaler. N\u00e5t i stil med Roxy i London borde finnas. I England har ok\u00e4nda band det mycket l\u00e4ttare.\u201d
\nOch om Four Mandarines, som \u00e4nd\u00e5 har gett ut en singel och allts\u00e5 inte borde vara helt ok\u00e4nda, s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r, hur ska det d\u00e5 vara f\u00f6r de band som inte finns p\u00e5 vinylplast?
\nMen hur \u00e4r det utanf\u00f6r Stockholm?
\n\u201dDet \u00e4r roligt att \u00e5ka till andra st\u00e4der, d\u00e4r folk inte \u00e4r s\u00e5 bortsk\u00e4mda, och spela. I en liten stad kanske det bara blir ett par konserter per \u00e5r, s\u00e5 folk som bor d\u00e4r blir inte s\u00e5 kr\u00e4sna. De ger sej tid att lyssna p\u00e5 svenska band.\u201d
\n\u201dOch nya v\u00e5gen har f\u00f6rt med sig en del. De som gillar nya v\u00e5gen-band lyssnar ofta p\u00e5 ok\u00e4nda grupper, f\u00f6r de vet att \u00e4ven sm\u00e5 band kan vara bra.\u201d
\n\u201dDet \u00e4r inte fult att lira rock l\u00e4ngre. F\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan skulle musik vara s\u00e5 \u201davancerad\u201d som m\u00f6jligt. Nu \u00e4r det helt annorlunda, n\u00e4stan tv\u00e4rtom, faktiskt. I vissa kretsar \u00e4r det inne att gilla band som \u00e4r d\u00e5liga. En del har faktiskt sagt om skivan vi gjorde, att det \u00e4r bra musik, men f\u00f6r bra ljud(!).\u201d<\/p>\n
\n\u201dOch att bara s\u00e4tta likhetstecken mellan Pistols och t.ex. Television \u00e4r helt snett.\u201d p\u00e5pekar Pierre, och han har f\u00f6rst\u00e5s helt r\u00e4tt.
\nEra texter \u00e4r p\u00e5 engelska. Varf\u00f6r?
\n\u201dEngelska \u00e4r rockspr\u00e5ket, helt enkelt. Det l\u00e5ter b\u00e4st om man sjunger p\u00e5 engelska. Och om man sjunger p\u00e5 svenska \u00e4r det l\u00e4tt att man blir klassad som kommunist, eller s.k. progressiv musiker. Eller ocks\u00e5 tror folk att man \u00e4r Magnus Uggla.\u201d Ja det vore ju hemskt.
\n\u201dF\u00f6resten \u00e4r det vanligt att band sjunger p\u00e5 engelska \u00e4ven i t.ex. Tyskland. Den mesta rockmusiken svenskar h\u00f6r p\u00e5 har engelsk texter, s\u00e5 folk f\u00f6rst\u00e5r nog vad man sjunger.\u201d
\nNi f\u00e4ster allts\u00e5 inte mindre vikt vi texterna f\u00f6r att de \u00e4r p\u00e5 engelska?
\n\u201dNej!\u201d svarar b\u00e5da tv\u00e5, n\u00e4stan p\u00e5 en g\u00e5ng.
\nVi fr\u00e5gar om l\u00e5ttitlar, men det verkar inte vara n\u00e5gon id\u00e9 att n\u00e4mna dem, anser Jana.
\n\u201dDet \u00e4r Janne Andersson som skriver alla l\u00e5tar, och han skriver nya bra l\u00e5tar varje dag.\u201d (Fast han sover n\u00e4r vi ska intervjua honom.)
\nVad har Four Mandarines f\u00f6r framtida planer?
\n\u201dVi kanske ska g\u00f6r a en sommarturn\u00e9, och \u00e5ka runt till mindre orter och spela. Sen ska vi g\u00f6ra en ny singel, eller EP, p\u00e5 g\u00e5ng, eventuellt…\u201d
\n\u201dVi vet inte om vi ska ge ut n\u00e5n LP, jag menar, vi kanske inte \u00e4r n\u00e5got LP-band, direkt.\u201d s\u00e4ger Jana. \u201dDet kanske skulle bli lite mastigt.\u201d
\n\u201dMen flera spelningar ska vi i alla fall fixa.\u201d
\nMed grupper som Four Mandarines existerande, vem kan s\u00e4ga att Sverige \u00e4r d\u00f6tt???
\nScratch Nr5<\/p>\n
\nJanne Andersson borde v\u00e4l dom flesta k\u00e4nna till.
\nI punkkretsar \u00e4r han mest k\u00e4nd som gitarrist i Four Mandarines och The Pain. Men dom banden \u00e4r bara en del av alla de band som Janne varit med i. Det hela b\u00f6rjade 1975 d\u00e5 Janne k\u00f6pte sin f\u00f6rsta elgitarr och bildade sitt f\u00f6rsta lilla band.<\/p>\n
\nHur fick ni tag p\u00e5 namnet ? Det var n\u00e5n som skrev att det inte alls betydde fyra mandariner utan hade n\u00e5t att g\u00f6ra med ”fyra avlagda politiker”.
\n– Jag vet faktiskt inte vad det betydde. Det var Jana (basisten) och jag som satt och snackade med varann i telefon och f\u00f6rs\u00f6kte komma p\u00e5 vad vi skulle heta. Vi hade lite sv\u00e5righeter med det, men s\u00e5 s\u00e5g Jana en sk\u00e5l med mandariner och utropade mest p\u00e5 sk\u00e4mt ”fyra mandariner”.
\n– Senare s\u00e5g vi att det skulle vara en popbandst\u00e4vling i Farsta. Vi fr\u00e5gade om vi fick vara ed och det var just ett band som hoppat av s\u00e5 det gick bra. Men arrang\u00f6ren ville ju veta vad vi kallade oss, och vi stod d\u00e4r och viste inte vad vi skulle s\u00e4ga d\u00e5 Jana till slut kl\u00e4mde i med Four Mandarines och sen fick det bli s\u00e5.
\nT\u00e4vlingen gick f \u00f6 bra f\u00f6r killarna.<\/p>\n
\n– Det var j\u00e4vligt fin att det blev sista kv\u00e4llen. Men jag tror inte vi blev direkt popul\u00e4ra. Vi hann nog inte med det, h\u00f6ll ju inte ens ihop ett \u00e5r. F\u00f6r att ett band ska bli n\u00e5nting m\u00e5ste man g\u00f6ra en platta och sen ut och spela en massa, inte bara runt Stockholms-trakten utan slita runt i hela landet. Sen m\u00e5ste man f\u00e5 in en platta p\u00e5 radion annars har man inte en chans. V\u00e5r singel blev bara spelad n\u00e5n g\u00e5ng av Kjell Alinge. Den m\u00e5ste in p\u00e5 n\u00e5t av dom h\u00e4r -oramaprogrammen annars \u00e4r den droppad n\u00e4stan.<\/p>\n
\n– Det var n\u00e5ra tjejer som drog dit Paul Simonom, Mick Jones och Joe Strummer. Mick ville lira n\u00e5t s\u00e5 vi drog en l\u00e5ng jam-blues tillsammans och publiken stack. N\u00e4r solen gick upp var det bara vi kvar.<\/p>\n
\n– Det gick s\u00e5 l\u00e5ngt att n\u00e4r vi kom till repetitionerna hade jag l\u00e5ten med mej helt klar. Jag fick visa basisten hur han skulle spela, trummisen hur han skulle trumma och s\u00e5ngaren hur han skulle sjunga.
\nDet ska ju egentligen vara s\u00e5 att man kommer till lokalen med en id\u00e9 om en l\u00e5t. Sen hittar alla p\u00e5 och spelar p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt. S\u00e5 ska ett band funka d\u00e4r alla vet vad dom ska g\u00f6ra.<\/p>\n
\n– Vi brukade repa i Pirres studio men den b\u00f6rjade bli s\u00e5 sm\u00e5tt bokad och det blev mindre och mindre tid f\u00f6r oss att repa vilket var ganska irriterande. Och trummisen vi hade ville bra lira jazz s\u00e5 Jana (basisten) och jag best\u00e4mde oss f\u00f6r att bilda n\u00e5got eget.
\nS\u00e5 f\u00f6ddes Mandarines. I b\u00f6rjan f\u00f6rs\u00f6kte de f\u00e5 ihop ett riktigt band som \u00e4ven kunde spela ute, men det gick inte alls. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rblev Mandarines en studiogrupp.<\/p>\n
\n– Ganska sjukt egentligen. Det \u00e4r ingen toppenplatta men den \u00e4r s\u00e5 bra som vi kunde g\u00f6ra ifr\u00e5n oss d\u00e5. Ett bra perspektiv fr\u00e5n den tiden. Inga bra musiker, inget band, ingen k\u00e4nsla, men ett viktigt steg i utvecklingen.<\/p>\n
\nAllt berodde p\u00e5 Mats Olssons l\u00e5nga artikel om Janne i Expressen.
\nDen gjorde att en m\u00e4ngd skivbolag blev intresserade och ville att Janne skulle g\u00f6ra en soloplatta. Det var helt okej och som kompmusiker ville han ha Korre, Danne och Eddie (ala fr\u00e5n Reeperbahn). D\u00e5 var det v\u00e4l bara f\u00f6r dom att steppa in i en studio tror ni kanske, ovetande l\u00e4sare. Men s\u00e5 var inte fallet. N\u00e4r pl\u00f6tsligt alla Reeperbahns musiker f\u00e5tt jobb p\u00e5 annat h\u00e5ll blev det nu lite trassel med Olle deras s\u00e5ngare som nu blev arbetsl\u00f6s.
\nEn del br\u00e5k uppstod och Janne ins\u00e5g att det var b\u00e4st att skippa 3\/4 av Reeperbahn som kompmusiker.<\/p>\n
\n– Det hade faktiskt kunnat bli n\u00e5t med Tears om inte Pain hade kommit i v\u00e4gen. Dessutom hade jag en del studiojobb och gick p\u00e5 universitetet och l\u00e4ste engelsk och musik. Tiden r\u00e4ckte inte till s\u00e5 jag var tvungen att skippa n\u00e5t och det blev Tears. Det berodde mest p\u00e5 att det var 6 mil till deras replokal vilket var ganska p\u00e5frestande ibland. Men det \u00e4r nog det b\u00e4sta och mest enhetliga bandet jag lirat med.<\/p>\n
\n– Det kan man v\u00e4l s\u00e4ga, men Staffan (s\u00e5ngaren i Pain) och jag \u00e4r gamla bardomkamrater. Jag har k\u00e4nt honom sen jag var 6 \u00e5r och vi har g\u00e5tt tillsammans i lek och grundskolan. Han spelade \u00e4ven trummor (!) i mitt f\u00f6rsta band tillsammans med Jana p\u00e5 bas. Hooligans (se ocks\u00e5 intevjun med Spiv \u00c5land) kallade vi oss.
\n– Jag ringde Staffan fr\u00e5n en fest och fick d\u00e5 h\u00f6ra att Pain beh\u00f6vde en gitarrist och jag sa mest p\u00e5 skoj att jag kunde h\u00e4nga p\u00e5. N\u00e5gra dar senare ringde Staffan upp mej och jag f\u00f6ljde med till deras replokal och sen gick det som det gick<\/p>\n
\nI Pain var det inte som i Four Mandarines, att Janne skrev alla l\u00e5tarna och fick visa de andra hur de skulle spela. D\u00e4remot hade dom ett visst system: Janne skrev harmonierna och melodierna, de arrangerade ihop och Spiv skrev texterna. Ett slags lagjobb allts\u00e5 och det funkade bra.<\/p>\n
\nBitch sprack och vi gick i 5 veckor och dr\u00e4llde i London tills pengarna var slut. Strax innan det gjorde vi en spelning i norra England d\u00e5 basisten i Bitch sj\u00f6ng ist\u00e4llet f\u00f6r s\u00e5ngerskan som hade f\u00f6rsvunnit. Sen sprack dom helt och turn\u00e9n med. Vi f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 ihop en del spelningar p\u00e5 egen hand men det var hoppl\u00f6st.
\nMan m\u00e5ste prata med en massa managers, mellanh\u00e4nder och artistf\u00f6rmedlingar. Ska man ha spelningar i England m\u00e5ste man som Rude Kids gjorde , boka i f\u00f6rv\u00e4g.<\/p>\n
\n– Jag vet inte. Det jag hatade mest med Pain var att man f\u00f6rs\u00f6kte br\u00e4nna ut sig sj\u00e4lv och tycka det \u00e4r j\u00e4vligt ball. Att kr\u00f6ka och k\u00e4ka speed s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, sniffa kokain och bli smala och beniga. Inte \u00e4ta n\u00e5t och tycka att det \u00e4r h\u00e4ftigt. T\u00e4vla om att bli Sveriges f\u00f6rsta Sid Vicious.
\nDet fanns vissa antydningar till det i Pain och det trivdes jag inte alls med.<\/p>\n
\n1978 b\u00f6rjade det f\u00f6rsta samarbetet med Ulf Lundell med LPn ”N\u00e5dens \u00e5r” d\u00e4r Jannes gitarr medverkar p\u00e5 tre sp\u00e5r.
\nOch p\u00e5 Uffes senaste ”Ripp Rapp”, kan man h\u00f6ra honom p\u00e5 alla l\u00e5tarna.<\/p>\n
\n– 42 spelningar avklarade vi under Uffes turn\u00e9. Det var kul, jag l\u00e4rde mej mycket under tiden.
\nInnan h\u00f6rde man en massa snack om hur det \u00e4r att turnera.<\/p>\n
\nDet \u00e4r alldeles f\u00f6r mycket myter om turn\u00e9livet och att det skulle vara p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt. Det \u00e4r ju vad man g\u00f6r det till sj\u00e4lv. F\u00f6rutsatt att man inte hamnar i ett g\u00e4ng som pressar. Men vi gjorde alla v\u00e5r egen turn\u00e9 utom under sj\u00e4lva konserten. Annars s\u00e5 sk\u00f6tte man sej sj\u00e4lv.<\/p>\n
\nOm man l\u00e4ngtar bort fr\u00e5n replokalen n\u00e4r man ska plugga in en ny l\u00e5t, d\u00e5 \u00e4r det fel.
\nMan m\u00e5ste trivas med varann. D\u00e4rf\u00f6r blev Janne tvungen att l\u00e5na en basist d\u00e5 LPn spelades in i mars-april. Det blev Danne fr\u00e5n Reeperbahn.<\/p>\n
\n\u00c4ven om jag t\u00e4nker g\u00f6ra n\u00e5gra l\u00e5tar p\u00e5 engelska och skicka till EMI i England.
\nN\u00e4r LPn kommit ut, vad h\u00e4nder d\u00e5?
\n– G\u00e5r den bra \u00e5ker vi nog ut och turnerar. G\u00e5r den inte bra \u00e5ker vi nog ut och turnerar \u00e4nd\u00e5, om jag har ett riktigt band f\u00f6rst\u00e5s. Ett fyrmanna- band, kanske fem, i v\u00e4rsta fall tre.
\n\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge kan inte Janne enbart leva p\u00e5 musiken. F\u00f6r tillf\u00e4llet jobbar han p\u00e5 posten och ibland tar han n\u00e5t studiojobb, bl.a. har Janne varit med p\u00e5 Magnus Lindbergs och Lasse Lindboms plattor.<\/p>\n
\n\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har Janne Andersson pop bara spelat ute en g\u00e5ng. Men det blir snart fler. Missa dom inte d\u00e5.
\nR.I.P Nr13 Text: Jeppe<\/strong><\/p>\n