Halland – Halmstad 1980-19??
Medlemmar:
Lennart ”Ledde” Beije: Sång
Dan Wigroth: Gitarr
Kenneth Löhr: Trummor
Gert Claesson: Trummor
Christer ”Kidda” Andersén: Bas
Nisse Wohlrabe: Gitarr
Historik:
Lennart “Ledde” Beije, Dan Wigroth, Kenneth Löhr hade börjat spela ihop tillsammans med Nisse Wohrable och Kidda Andersén kompletterades första sättningen av Aagren Band. . Bandmedlemmarna hade ett brett förflutet i tidigare konstellationer som Varghugg, Strul, Plåster, Libra, Tarmvred -80 och Motorsågen. Nisse Wohlrabe hade vandrat igenom en rad kortlivade projekt innan han och Mr No bildade NoM(d) – Nisse och Magnus destroyers – som höll ihop en tid innan Mr No gick vidare och startade Vicious Visions tillsammans med Mr Boo.
Bandet repade i Halmstads gamla brandstation och drömde stort. Inte minst om ett riktigt musikhus i staden – en lokal där Halmstads alla band kunde repa, äta och arrangera konserter.
I slutet av mars 1981 klev Aagren Band upp på scen som förband till Fiendens Musik och vann publikens gunst direkt. Hallandsposten bevakade konserten och gav bandet en helsida i tidningen.
Aagren Band hade vuxit upp med hårdrock som Deep Purple, Led Zeppelin, Uriah Heep men tog också in punkens energi och direkthet. Resultatet var ett sound som var tuffare och råare än mycket annat som hördes i Halmstad vid den tiden. Ledde sjöng, Nisse och Dan skar i gitarrerna, och bandet körde på med en intensitet som satt kvar hos publiken.
Låtar som Genomsyrad, Din syster har en fin syster och Lever igen rockade hårt. En av de mer minnesvärda scenupplevelserna var covern på The Harder They Come – ursprungligen hämtad från sidoprojektet Barnen från Frostmofjäll – som på Aagrens scen fick ny kraft och sammanhang.
Bandet spelade in Genomsyrad och Aagrens Café med sikte på en singel på Metronome. Producenten Finn Sjöholm hade dock en annan bild av hur det skulle låta och skruvade ner gitarrerna. Det ville inte Aagren Band kännas vid. Skivan vägrade de att släppa. Demoversionen av Genomsyrad nådde ändå lyssnare via P3, och covern The Harder They Come spelades i radioprogrammet Ny Våg 1982.
När Kidda hoppade av bandet plockades Mats Wirack från Piss och Sykraft på bas. Senare blev Gert Claesson ny trummis. Den nya sättningen blev inte långvarig då Gert som spelat med Lädernunnan sedan 1979 fick med Nisse i Nunnan men innan dess hade bandet hunnit med en rockgala i Verden i Tyskland – spelad på en hästkapplöpningsbana. Spelningen började trögt. Publiken visste inte riktigt vad de skulle göra med ett band som sjöng på svenska.
Sedan drog de igång en punkversion av Ein Bischen Frieden.
Det var samma år som Nicole vunnit Eurovision med just den låten. Publiken kände igen den, och när Aagren Band körde sin version – skarp, snabb, punkig – exploderade det. Efter den låten älskade publiken dem, trots de svenska texterna. Kanske tack vare dem.
Nisse ersattes av en ny gitarrist och bandet fortsatte spela under några år. 1994 samlades man för en återförening på Restaurang Halmkärven i Halmstad, och 1996 stod Aagren Band på scen på Laxön tillsammans med två andra band. Senast hördes de 2012 på Punkjävlar 3 – ett bevis på att musiken, liksom övertygelsen, inte riktigt låter sig begravas.
