Notice: Funktionen _load_textdomain_just_in_time anropades felaktigt. Laddning av översättningar för domänen broadnews
utlöstes för tidigt. Detta betyder vanligtvis att någon programkod i tillägget eller temat körs för tidigt. Översättningar ska läsas in vid åtgärden init
eller senare. Mer information finns i Felsökning i WordPress. (Detta meddelande lades till i version 6.7.0.) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6121
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/functions.php:6121) in /customers/4/f/2/punktjafs.com/httpd.www/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
Säpo
Blekinge – Sölvesborg 1979 – 1982
Medlemmar:
Dennis Fryklund: Gitarr, sång
Lars-Olov ”Adolf” Åhrberg: Bas, sång
André Borgström: Trummor
Historik:
Att det inte var helt riskfritt att visa sig ute de tidiga punkåren fick Säpo erfara på en liten turnésväng. På torget i Arboga fick de nämligen råstryk av ett gäng raggare. Snabbt plockade de in The Rude Kids ”Raggare is a bunch of motherfuckers” i repertoaren senare på kvällen. Turligt nog var inga raggare i lokalen.
Första konserten var på en maratongala i Olofström strax efter att de startat våren 1979. Där skulle det samlas in pengar till Nicaragua. Konserten gick bra, och sedan fortsatte de livespelandet i en ganska hög takt. Närmare femtio stycken framträdanden genomfördes innan de lade ner hösten 1982 och två av medlemmarna startade det mer synthbaserade Happy House.
Då hade just Rockslagets trippel-LP kommit ut, och där fanns de två Säpolåtarna ”Sömnlösa nätter” och ”Neutronbomb”. Den förstnämnda komponerades av gitarristen/sångaren Dennis Fryklund och den andra av basisten/sångaren Lars-Olov ”Adolf” Åhrberg. Trummade gjorde den vid starten blott trettonårige André Borgström. Mot slutet hade den rakare punken fått ge vika för en något mörkare och mer komplicerad rock, då och då med en udda synth som gäst.
Och Säpo stod förstås för Super Även På Onsdagar.
Från boken Ny Våg
Diskografi:
LP: Samling: Rockslaget: Sömnlösa nätter – Neutronbomb (SOS RSL-1 -82)
Medlemmar:
Lars-Olof ”Adolf” Åhrberg: Sång, gitarr
Peter ”Eken” Erikson: Trummor
Clas Ronnebäck: Bas
Stefan ”Björken” Björkqvist: Klaviatur
Agnes Holmer: Kompgitarr
Historik:
När bandet Död Moped gick i graven lierade sig sångaren/gitarrister Lars-Olof ”Adolf” Åhrberg och trummisen Peter “Eken” Erikson med basisten Clas Ronnebäck (som också spelat i Silvia Kids) och klaviaturspelaren Stefan “Björken” Björkqvist.
Det hade hunnit bli 1981 och killarna ansåg sig färdiga med den rena punken. Istället blickade de bakåt mot Television, Ramones och Iggy Pop. Och visst kunde åtminstone de förstnämnda skönjas bland Åhrbergs alla gitarrslingor på de två låtar (“Vardag” och “Jakt”) som hamnade på musikföreningen Rockslagets trippel-LP. På den inspelningen medverkade också Agnes Holmer på kompgitarr.
Särskilt många konserter blev det inte, de gick att räkna på fingrarna. Hemstaden samt närbelägna Karlshamn och Olofström var de enda städer som förärades besök.
Något år senare rann allt ut i sanden och bandet lades ner. Eriksson flyttade till Lund och blev trummis i Funhouse. Åhrberg hamnade i Stockholm där han spelade med Circle Line medan Clas började spela blues.
Från boken Ny Våg
Diskografi:
LP: Samling : Rockslaget: Vardag – Jakt (SOS RSL-1 -82)
Medlemmar:
Jörgen Åkesson (Friberg): Bas
Roger Gustavsson: Gitarr och sång
Peter Andersson: Trummor
Bengt Högman: sång
Historik:
Bildades 1979 i Valje på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Bandet bestod av: Jörgen Åkesson (Friberg): Bas, Roger Gustavsson: Gitarr och sång, Peter Andersson: Trummor och Bengt Högman: sång. Sättningen hölls relativt intakt under bandets existens det var bara trummisen Peter som vid några tillfällen hoppade av men som alltid övertalades alltid att komma tillbaka till trumpallen. Vid de tillfällen Peter var extra envis ersattes han tillfälligt av ”Kjelle” och ”X:et” (från 57 Kez).
Dead Bohmans första spelningen var på ”Rockgården” i Karlshamn. Trots att micken slutade att fungera, så fortsatte Bengt att vråla ut texten och spelningen blev faktiskt lyckad!
Bandets största ”hit” var ”Dead Bohman”. En 2-ackordslåt i G och E-moll.
Mot slutet förstärktes gruppen med Ola Persson på orgel/synt, fast då gick man under namnet ”Herpez Cowboys”. Därefter gick bandmedlemmarna vidare i olika lokala band, där flera av Sölvesborgs tidiga punkmusiker ingick. T.ex. Anders Ringdahl, Adolf, Eken, Tunnan, Björken m.fl.
Berättat av ”Cocke”